Constantin, 28, har tiggt utanför Ica på Bergvik i sex år: ”Ett jättesvårt liv”

På en filt utanför Ica maxi på Bergvik sitter hon nästan varje dag och ber förbipasserande om pengar.

Nätterna tillbringar rumänskan Constantin Marinela, 28, i en trasig bil.

Allt för att ge sina barn ett bättre liv än sitt eget.

– De är det viktigaste jag har, säger hon.

– Hej hej!

Constantin Marinela tittar upp på mannen i svart jacka som passerar henne på vägen in till affären i köpcentret på Bergvik i Karlstad. Mannen går förbi utan att lämna några pengar.

En kvinna passerar.

Samma sak sker.

Varje dag går tusentals personer förbi henne och så här ser nästan varje dag ut för Constantin Marinela.

Kom till Sverige för över fem år sedan

Det var för fem–sex år sedan som hon började åka till Sverige. Hon kommer från den mindre rumänska staden Buzău – cirka två och en halv timme från huvudstaden Bukarest – och reser till Sverige som EU-migrant.

– Jag hoppades att jag skulle skaffa en bättre framtid för mina barn, än vad jag hade, säger hon och tittar på vår tolk.

Constantin Marinela pratar själv inte mycket svenska. Hon berättar att resorna hit och de pengarna hon tjänar här ger bäst möjligheter för hennes familj.

– Det spelar ingen roll hur jag har det, det är viktigt för mig att mina barn har det bra och får det som de behöver.

Hon tjänar mer pengar på att sitta utanför Ica än att jobba hemma i Rumänien.

– Om jag får mellan 500 och 1 000 kronor på en vecka, då skickar jag pengar till barnen för mat, skola och allt de behöver, säger hon.

– Om du inte har så mycket utbildning i Rumänien är det ingen som anställer dig. Jag har jobbat med att packa kartonger och då fick jag 2 500 ungefär i månaden. Här får jag kanske 800–1 000 kronor på en vecka.

Reser ofta hem

Men Constantin Marinela vistas inte bara i Sverige, utan hon reser ofta hem till Rumänien, där hennes två barn och övriga familj finns.

– Det är svårt utan familjen och barnen, säger hon.

Hon säger att det i hennes hemstad finns många som är fattiga och lever ett svårt liv.

För att ta sig hem till Rumänien åker hon buss via Göteborg, med biljetter som hon bekostar själv. Hon stannar ofta en–två månader innan hon åker tillbaka till Sverige och Karlstad.

Constantin Marinela tillhör det romska folket, en minoritet som utsätts för diskriminering.

I Sverige tycker inte hon att hon kränks mycket, medan det är tuffare hemma i Rumänien.

– Ja, de är inte så snälla. De kallar oss för zigenare. Men om de kallar mig något här så förstår jag inte. Ibland är det bra att inte kunna språket.

Constantin Marinela, som suttit utanför Ica i fler år, säger att hon möter många som är snälla, som ofta ger henne pengar och mat. Till exempel personalen på Ica, som hon tycker om mycket.

Men att det också finns de som inte alls uppskattar henne.

– För några månader sedan satt jag ner som jag brukar göra och plötsligt kände jag att jag fick ett paraply i huvudet. Och i går kväll var det en påverkad människa som försökte trycka bort mig.

– Jag är rädd ibland. Men det finns också de som ser om någon gör något dumt mot mig och säger emot. Dessa människor är jättesnälla.

Forskaren: Därför kom fler tiggare till Sverige

Rumänien gick med i EU 2008, vilket innebar att landets invånare fick ta del av den fria rörligheten inom unionen.

Med detta började allt fler fattiga personer i Rumänien ta sig ut i Europa.

– Men Rumänien är i grunden inget fattigt land, säger Hans Swärd, som är professor i socialt arbete vid Lunds universitet.

Han har flera gånger rest till Rumänien och forskat på det romska folkets situation i landet.

– Det är uppenbart att romerna är illa sedda i landet. Romer har inte blivit integrerade och bor för sig själva. De upplever sig diskriminerade och segregerade.

Han säger att även om Rumänien gick med i EU 2008 så började de romska EU-migranterna komma hit på allvar först några år senare.

– De åkte först till de närmare länderna, som Tyskland och Frankrike, och började tigga. Men sedan började de länderna göra situationen svårare för dem, med förbud till exempel, vilket gjorde att de började leta sig till Norden.

Detta började även synas i det svenska samhället med fler hemlösa på gatorna och fler tiggare. Även tältläger, först i de stora städerna, sedan de mindre, började dyka upp.

Hennes pappa skadade sig i branden

I februari 2020 började två tältläger i Karlstad, som romer bodde i, brinna. Ett i Sannaskogen vid Våxnäs och ett i skogsområdet nära Biltema vid Bergvik.

Ett av fyra tält var fullständigt förstörda i lägret vid Bergvik. En man i 50-årsåldern skadades svårt i branden och behövde akut sjukvård på grund av sina brännskador, men klarade sig.

Mannen är Constantin Marinelas pappa.

– Han fick hudtransplantation i Örebro, säger hon.

Constantin Marinela har själv bott i flera olika tältläger, bland annat i det som förstördes vid skogsområdet ute vid Biltema. När olyckan inträffade var hon hemma i Rumänien.

Efter branden har hon inte velat bo i tältläger med anledning av brandrisken och att folk sagt att de inte fått sova i skogen och tagit bort deras tält.

Karlstads kommun tillåter inte boenden på gatan eller i naturområden.

Båda bränderna 2020 utreddes som mordbränder men förundersökningarna lades ner en och en halv månad efter bränderna.

I dag bor Constantin Marinela med en annan kvinna i en trasig bil på en annan plats i Karlstad.

Rätt att söka nödprövning

Som EU-medborgare har man rätt att vistas i Sverige i tre månader. Det enda som krävs är att man identifierar sig med ett giltigt pass eller annan ID-handling.

Av den anledningen har Karlstads kommuns socialtjänst ingen större överblick över hur många som finns i Karlstad just nu.

– Antalet EU-migranter har minskat avsevärt här de senaste åren. Nu är det så få så det innebär inget jobb för oss om man jämför med hur det såg ut för ett antal år sedan, säger Stefan Halvardsson, ärendehandläggare på socialtjänsten.

– Men är det så att vi stöter på dem så är det mer i den uppsökande verksamheten inom andra delar av socialförvaltningen. I grunden ska man som EU-medborgare klara sitt uppehälle själv och inte belasta socialförsäkringssystemen i det land man vistas i.

Däremot har man som EU-migrant rätt att söka så kallad nödprövning enligt socialtjänstlagen. Detta kan man göra om man inte har råd att åka till sitt hemland själv och vill ha bistånd.

– Är det så att någon hör av sig till oss så utreder vi det. Normalt sett ska man klara det själv, men finns det ingen annan väg kan det vara så att man får hjälp av oss efter individuell prövning.

Constantin Marinela har på sig varma kläder. De flera lagren av tröjor syns under halsen när hon sitter under sin rosa filt utanför affären.

– Det är ett jättesvårt liv, säger hon.

– Många gånger är jag inne i affären tills de stänger. Ibland värmer jag mig med värmeljus och ibland lägger jag ett täcke över mig.

Vad skulle du säga är det värsta?

– Jag vet inte hur jag ska förklara, men om jag skulle vara hemma och inte ha råd att ge barnen det de behöver, då blir det ännu svårare.

Färre i Sverige i dag än tidigare

Det finns flera orsaker till att antalet tiggare i Sverige och Värmland minskat de senaste åren.

Forskaren Hans Swärd pekar på pandemin – som i sin tur ledde till olika reseförbud – som den främsta orsaken.

– Sedan är det ju så att Rumänien har fått oerhört mycket pengar av EU för att just integrera romerna och försökt ge stöd så att dessa familjer ska kunna stanna och att barnen ska få vara med sina familjer.

Den minskade användningen av kontanter i Sverige spelar också in, enligt forskaren.

– I dag får man mindre genom att tigga här än vad man fick tidigare.

En bild som Constantin Marinela delar.

Sedan har uppfattningen av tiggare i Sverige förändrats efter att antalet ökade stort för flera år sedan, vilket också spelar in, förklarar Hans Swärd.

– Detta splittrade det svenska folket ganska snabbt. En del ville hjälpa EU-migranterna mer, medan fler ville se ett förbud.

2017 blev skånska Vellinge den första kommunen i Sverige att införa ett tiggeriförbud. Fler kommuner har sedan följt efter. Partier som Moderaterna och Sverigedemokraterna vill införa ett nationellt tiggeriförbud.

Pratar med sina barn

Varje dag Constantin Marinela är i Sverige och Värmland tar hon sig till Ica på Bergvik vid åttatiden på morgon, ofta till fots, från den trasiga bilen hon bor i.

– Det var bättre i tält, det var varmare. Men innan pappas olycka och branden var jag inte rädd. Därför känns det bättre (med bilen), eftersom det kanske finns kameror på parkeringar och så.

Hur länge hon stannar utanför affären varje dag varierar, säger hon.

– I går stannade jag till sju.

Vad gör du när du kommer härifrån?

– Då brukar jag prata med mina barn på telefon.