Här lever flest på marginalen: Filipstad har lyckats vända trenden

Skriv nåt positivt, säger ett par kunder på Nordströms skor.

De är trötta på att läsa svarta rubriker om Filipstads elände.

Och faktum är att Filipstad, trots att kommunen toppar Värmlandslistan om skuldsanering och löneutmätning, är på rätt väg:

– Vi har varit i fronten i många år och lyckats vända skutan, säger Mazlum Dogan på Filipstads kommun.

Tusentals värmlänningar lever på existensminimum.

331 vuxna får sin försörjning via socialtjänsten, 203 barn lever i familjer med försörjningsstöd. Med 5,2 procent av en befolkning på 10 340 har Filipstads kommun högst andel som är hänvisad till kommunen för sin inkomst.

Filipstad finns också med högt upp i listorna om skuldsanering och löneutmätning i sällskap med Grums, Munkfors och Storfors.

– Vi låg högt redan innan den stora flyktingvågen 2015. Vi ligger högt i andra sammanhang också, som barnplaceringar och psykisk ohälsa, säger Åsa Andersson, socialchef i Filipstads kommun.

Hon fortsätter:

– Men det har gått ner. 2021 hade vi 266 hushåll med försörjningsstöd, nu har vi 227. Vi har målsättningen att halvera antalet till 2025. Hade inte den ekonomiska krisen kommit hade vi kunnat klara det.

Mazlum Dogan är chef för arbetsmarknads- och integrationsenheten som driver olika projekt för att underlätta vägen till jobb.

– Vi förstår att det är dystert, men vi får inte fastna i det. Man kan se det som att vi har en arbetskraftsreserv om vi hittar rätt, säger han.

Olika vägar in

”Stepstone” heter ett projekt där man gör en validering av vad människor har för kunskap som inte finns dokumenterad betyg och intyg. ”Move” heter ett annat där man jobbat tätt tillsammans med företag i kommunen för att matcha arbetskraft med de jobb som finns.

– Många som varit i våra verksamheter har fått jobb, säger Mazlum Dogan.

Filipstad tog emot många flyktingar 2015. Det är en del av förklaring till de höga siffrorna.

– De som står längst från arbetsmarknaden bor kvar i Filipstad. De andra har flyttat, säger Mazlum Dogan.

– Det finns också en svensk grupp där man har haft försörjningsstöd i generationer. Det är svårt att bryta.

Han ser glöden och motivationen dö hos människor när det tar flera år att komma in i systemet.

– Vi har varit i fronten i många år och lyckats vända skutan. Filipstad har tagit sitt ansvar och vi skulle vilja att staten tog sitt. Det har de inte gjort.

5 500 har försörjningsstöd

Runt 5 500 värmlänningar – vuxna och barn – lever på försörjningsstöd. Det visar siffror som länets alla 16 kommuner har tagit fram för NWT:s räkning. Det handlar om knappt 4 000 vuxna och runt 1 700 barn.

Efter Filipstads kommun kommer Säffle med 3,4 procent och Kristinehamn med 2,6. Lägst andel av befolkningen – en procent – behöver försörjningsstöd i Hammarö kommun.

För en ensamstående vuxen över 20 år ska 4 620 kronor räcka till mat, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning och telefon. Vid årsskiftet höjdes beloppet, som även kallas riksnorm, med 8,6 procent. Till det har man rätt till faktiska, skäliga kostnader för bostad, hushållsel, hemförsäkring, arbetsresor, fackförening och a-kassa, enligt Socialstyrelsen.

NWT frågade kommunerna om de självmant höjt försörjningsstödet på grund av den höga inflationen. Hagfors och Karlstads kommuner svarar att barn och ungdomar fick 500 kronor extra inför jul. Övriga har inte vidtagit några åtgärder.

Nivån på riksnormen beslutas av regeringen.

– Det har gått till på samma sätt i år som det gör alla andra år, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M).

Om inflationen fortsätter vara hög nästa år, är regeringen öppen för att höja riksnormen oftare?

– Det finns en gängse ordning, men utifrån att vi befinner oss i en väldigt exceptionell situation så följer regeringen det här noggrant hela tiden.

Är ni beredda att göra något konkret för just den här gruppen?

– Nu är riksnormen höjd med 8,6 procent och sedan kommer vi att följa detta ytterligare. Sedan är det också ett kommunalt ansvar att säkerställa kommuninvånarnas liv och leverne.

Är det inte också statens ansvar att se till att normen följer med i den verkliga kostnadsutvecklingen?

– Ja, nu har vi gjort, enligt samma arbetsordning som regeringen brukar använda, en höjning med 8,6 procent. Sedan får vi se om det finns ytterligare åtgärder som behöver göras.

Har ni några konkreta förslag på just det här området?

– Inga som jag kan delge i dag, nej. Regeringen arbetar hårt för att människor i behov av försörjningsstöd som snart som möjligt ska få ett arbete och egenförsörjning.

I väntan på jobb

Hans Eriksson, 59, har försörjningsstöd sedan två år tillbaka. Just nu jobbar han för kommunens pensionärshjälp, Fixarservice.

Han är trött på att arbetsträna.

– Jag vill bara ha ett riktigt jobb så att jag kan ge järnet igen. Så länge jag har försörjningsstöd kommer jag ingen vart.

Han bor i Nykroppa men vill flytta in till Filipstad där möjligheterna är större.

– Det är mycket missbruk där och det går nästan inga bussar på helgerna.

Salam Alsaad, 65, kom från Syrien för åtta år sedan.

– Jag söker jobb, men det är svårt. Språket är svårt. Man måste ha utbildning, säger hon.

– Jag får bara praktik, inga jobb.

Hans Eriksson tycker är ändå glad att vara igång.

– Jag måste ha något att göra.

Hur ser det ut om tio år?

– Då kommer de att säga ”tänk att ni lyckades”, säger Mazlum Dogan.

Bästa tillväxt

– Skriv nåt positivt, säger ett par kunder på Nordströms skor.

En positiv sak är att Filipstad har utsett till bästa tillväxtkommun i Värmland av kreditupplysningsföretaget Syna som varje år tittar på hur företagen nyanställer, ökar sin omsättning och går med vinst.

Men butiksägaren Leif Almstedt har svårt att hitta den positiva sidan.

– Första åren var bra, nu finns det ingen köpkraft. Folk åker till Karlstad och köper på nätet, säger Leif Almstedt som haft butiken tillsammans med sin fru i 14 år.

Nu säljer de ut och slår igen. Han tycker kommunen är aviga mot köpmännen.

– De gör inget för oss.

Får behålla 5 717 kronor

En annan grupp som lever på existensminimum är personer som har skuldsanering eller löneutmätning.

Det handlar om knappt 4 800 värmlänningar, enligt siffror från Kronofogden. Ett fåtal personer kan ha både skuldsanering och utmätning.

I år får en ensamstående vuxen behålla 5 717 kronor, utöver pengar till boende. Vid årsskiftet höjdes beloppet med knappt elva procent.

Högst andel av befolkningen har skuldsanering i Munkfors, 1,3 procent. Den högsta andelen med löneutmätning finns i Storfors. 1,9 procent. Den lägsta andelen i båda kategorierna finns i Hammarö kommun.

Den höga inflationen börjar märkas hos Kronofogden.

Per-Olof Lindh är chef för skuldsaneringsenheten:

– Vi får fler orossamtal, där man ringer in och undrar ”hur ska jag gör här” och ”det ser inte bra ut framöver”, men det är ingen vansinnig rusning. Vi får in lite fler betalningsförelägganden och konkurserna bland företag har ökat, säger han.

Han uttalar sig inte specifikt om Värmland. Men stigande elpriser och höjda räntor gör att han tror att läget försämras under 2023.

– Vi hör från inkassobolagen att det är fler som missar sina betalningar, nästa steg är att de skickar det vidare till oss för indrivning och där ser vi en ökning. Men det är inte tillbaka till nivåerna som var före pandemin.

Bra för barnen

Inne på Håkansson kläder håller Benita och Anton Andersson på att handla.

– Vi vill sponsra det lokala. Vi trivs bra i Filipstad, det är lugnt och gott, men det är förstås synd att affärer stänger.

Anton, som är 25 år, saknar ett bra uteställe.

– För små barn finns det en hel del, men inte så mycket för oss, säger han.

Daniel Håkansson är fjärde generationen som säljer kläder på Kungsgatan där affären funnits i 126 år.

Senaste året har varit bra.

– Jag tror att folk upptäckte att butikerna i stan fanns under pandemin och kanske vill gynna dem. Att bensinen har blivit dyrare gynnar nog också oss, säger Daniel Håkansson.

Hans fru Emma har flyttat från Karlstad och tillsammans har de tre barn.

– Det finns jättemycket i Filipstad för barnen. Och det finns plats för alla, säger Emma.

– Bilden av Filipstad blir orättvis, det är en fin stad.