Han var kringresande kock när Mattila i norra Värmland fångade honom:
– Det är svårt att inte trivas här, säger kocken Carl ”Calle” Jorander, 44.
Och turisterna verkar hålla med. Vintersäsongen är så gott som fullbokad och nyligen vann Mattila årets turismpris i Värmland.
NWT har besökt finnskogen och letat efter den så omtalade tystnaden.
Det är 13 minusgrader när NWT kör upp på berget i Mattila, tre mil nordväst om Torsby, och parkerar i 15 centimeter snö.
Här tittar anrika stugor fram lite här och där i skogen och blandas med yngre varianter.
Mattila finnskog har under de senaste åren gjort en tillgänglighetsresa, från mossig och mystisk till tillgänglig och digital. Nya stugor har byggts och nya ägare har tagit plats på bergen. Vandringsstråk har blivit vandringsleder, skyltar har satts upp och turistverksamheten har fått en hemsida.
I juni lanserades appen som kammade hem Värmlands turismpris 2022.
Det var här den kringresande kocken från Stockholm hittade sitt hem – och så småningom sin familj – för snart fem år sedan.
– Hade någon sagt till mig för tio år sedan att du kommer bo i Finnskogen så hade jag inte trott dem, säger Calle Jorander och skrattar i det lilla köket i restaurangstugan.
Platsen är mest känd för sitt seedningslopp för Vasaloppet. Men hit kommer turister året om. Vintersäsongen är så gott som fullbokad i totalt 37 stugor. Merparten ägs av privatpersoner.
– Mattila fångade oss. Det finns en känsla här som nästan inte går att beskriva, säger stugägaren Agneta Hansson från Karlstad.
Hit kommer friluftsmänniskor, skidåkare, distanslöpare, vandrare, cyklister, och ibland barnfamiljer. En veteran i sammanhanget är Göran Nilsson, ordförande i Mattila natur- och kulturförening. Han har återkommit hit i över 40 års tid.
– Här möter folk den de är, eller åtminstone den de skulle vilja vara, säger han i restaurangstugans matsal.
I det anspråkslösa rummet är panoramautsikten hela grejen.
Kocken Calle Jorander serverar Mattilapirog gjord på rökt getost, färsk spenat och rödlök.
Restaurang- och markägaren Kurt Eide har sett många fastna för platsen där skogsfinnarna regerade i 400 år.
– Tystnad är ett ord som dyker upp hos alla som varit här. Här tar man in ljud som man inte hör annars.
För en vanlig urbaniserad värmlänning är det i Mattila svårt att skilja tystnaden från suset av en motorväg.
Men här finns inga motorvägar.
Bara natur.
Mattila finngård köpte Kurt Eide på 1980-talet. Gården brann ned sommaren 2020, men byggs just nu upp på nytt. I dag är han nästan lika självklar i området som snön är på vintern. Han beskrivs som spindeln i nätet.
– Jag gör inte det här för pengarna, det här är ett sätt att leva. Tanken är att folk ska bli berörda av platsen. Har de inte blivit det när de reser härifrån så har vi inte gjort vårt jobb helt enkelt.
Går det runt ekonomiskt för dig då?
– Ja, jag är ju kvar här, säger han och armarna faller ut i en öppen gest.
Mer tillgänglighet
Initiativtagaren till tillgänglighetsprojektet är näringslivskonsulten Bengt Fjellstedt från Mariefred. Han och frun Satu Hirsh sökte för fyra år sedan en plats fri från stress och med mycket natur.
Det var så de hittade Mattila, och det var så Mattila fångade dem.
– Mitt mål är att människor ska komma till Mattila och upptäcka mer om sig själva. Man får kontakt med en rotkänsla som väldigt många människor har tappat bort. Det var det jag själv drabbades av när jag kom dit, säger han.
Vad är det som skapar rotkänslan?
– Det är att det här är genuint. Det är inte en del av dagens tidsepok där människan tagit över utvecklingen på jorden, istället för att vara en del av den. Min övertygelse är att vi människor behöver hitta tillbaka till oss själva som en del av naturen. Mattila med omnejd bjuder på jättebra förutsättningar för att man ska göra det här.
För att skapa hemsidan kontaktades kilsbördige Sanna Skoog, 27. Tillsammans med sambon Ludvig Eriksson har de också utvecklat den prisbelönta appen. Varje vinter sedan unga år har hon spenderat i skogarna i Mattila. Som skidåkare och orienterare blev det också självklart att appen skulle bygga på en karta över finnskogen och som förenade natur med kultur.
– När man vandrar längs en led och kommer till en finngård kan man via appen ta reda på historien bakom den genom att läsa en text, titta på en video, eller lyssna på en röst som berättar. Det ger ett mervärde, säger hon.
Lite som att gå på museum?
– Ja precis, fast i naturen.
NWT tar sig med bil till Purula finngård genom att använda Sanna Skoogs app. I ett sms från Telenor hälsas vi välkomna till Norge.
Finngården från 1600-talet står kvar i all sin röda prakt. Snön knarrar under fötterna när stövlarna kliver genom skaren.
Här finns skyltar med text för den historieintresserade.
Pengarna till upprustningen kommer från EU och ett Leaderprojekt. 800 000 kronor skänktes till Mattila natur- och kulturförening för drygt två år sedan.
– Och vi är inte klara än, säger Bengt Fjellstedt.
Från à la carte till rövarstek
På området runt Mattila finngård finns en handfull fast anställd personal.
Kocken Calle Jorander är en av dem.
– Slår man ut det på ett år står jag i köket kanske 30 till 40 procent av tiden. Sen gör jag mycket annat här, som att bygga saker eller lösa tekniska problem.
Restaurangen driver han på sitt egna speciella vis.
Det ska vara hållbart, svenskt, och gärna lokalt producerade råvaror.
– Vill man äta “fine dining” får man gå någon annanstans än till Mattila brukar jag säga. Hit kan man komma och äta vällagad mat som man blir mätt på.
Det är snart fem år sedan Calle Jorander gjorde sin hittills sista resa i yrket som kock. Fram till dess hade vardagen bestått av kortare arbetskontrakt och ett kringresande liv i bland annat Danmark och Norge.
Genom en gemensam bekant till Kurt Eide nåddes han av nyheten om en ledig kocktjänst i Mattila.
– Jag har inte ångrat en dag hittills.
Vad var det som gjorde att du fastnade i Mattila?
– Se dig omkring, det är svårt att inte trivas här uppe.
På menyn finns, sedan Calle Jorander tillträdde, mat som bygger på den skogsfinska traditionen. Här finns Mattilapirogen samt motti och fläsk. Vid beställning kan man också få rövarstek serverad med skrädmjölsbaguette.
– Det är som en skogsfinsk pulled pork.
Att laga hållbar mat innebär för Calle Jorander användning av lokala produkter.
– Jag satsar på råvaror, det är A och O. Jag försöker köpa svenskt i den mån jag kan. Det får hellre kosta lite mer än vara av dålig kvalitet.
Det var också här i det lilla restaurangköket som Mattilas kärlekspar (finns det flera?) hittade varandra, kocken Calle och stugvärdinnan Justina.
– Och nu finns det en Mattilabebis också.
Lilla Stella är knappt fyra dagar gammal när NWT träffar hennes pappa i köket där allt började.
– Det är fantastiskt, det finns ingen annanstans jag vill att min dotter växer upp än här i Mattila.