2022 innebar på många sätt en återgång till det normala, i och med att coronarestriktionerna avvecklades och covid-19 slutade klassas som en allmänfarlig sjukdom. Men vad som är normalt i dag är inte nödvändigtvis det som ansågs normalt för några år sedan.
Utöver uppmärksammade knivdåd samt korankravaller till följd av provokatören Rasmus Paludans turné till svenska utanförskapsområden, nådde antalet dödliga skjutningar i Sverige blodiga rekordnivåer. Samtidigt har Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågått sedan slutet av februari. Ju längre tid som går, desto mer riskerar våldet att normaliseras.
Två händelser i Sverige ger dock hopp om en tryggare framtid. Det första är valresultatet och det efterföljande Tidöavtalet – att Sverige fick en ny regering var onekligen en efterlängtad välsignelse. Det andra är den påbörjade processen mot ett svenskt Nato-medlemskap.
Trygghet handlar emellertid inte bara om att vi vill slippa gatuvåld och väpnade konflikter. Den mest grundläggande tryggheten är för många svenskar att ha ett hem att bo i. Bara en sådan sak som att kunna ha det varmt inomhus, har för många alltmer kommit att framstå som en lyx man inte kan ta för given. Och i takt med stigande livsmedelspriser vars like vi inte sett sedan tidigt 1980-tal, blir tryggheten i att veta att man har mat på bordet inte heller det en självklarhet för alla.
Oavsett vilken kris det handlar om, brukar vi nära ett hopp om att vi på något sätt ska gå stärkta ur den mot en ljusare framtid. De iranier som nu utmanar mullorna – i synnerhet de unga kvinnor som kastar av sig de påtvingade slöjorna – har inspirerat en hel värld. Det återstår att se de långsiktiga konsekvenserna av denna kamp, men den visar att en förtryckande regim går att utmana.
På samma sätt har det ukrainska folkets hjältemodiga motstånd mot den ryska armén, gett oss hopp om att det goda faktiskt kan segra – även om det blir en lång och kostsam strid. Vi får aldrig förfalla till hopplöshet, vare sig det handlar om globala kriser eller våra egna nationella bekymmer.
När vi människor använder vår kreativitet och nyfikenhet på rätt sätt, kan vi göra de mest häpnadsväckande framsteg. James Webb-teleskopet har under det gångna året gett oss hisnande bilder och kommer förhoppningsvis att bidra till en fördjupad förståelse kring universums uppkomst. Och även om patienten bara levde i två månader efter operationen, är det fascinerande att ett hjärta från en gris kunde transplanteras till en människa. I raden av vetenskapliga triumfer bör naturligtvis också nämnas att vi i år fick en svensk nobelpristagare, Svante Pääbo.
2022 var således en uppvisning i mänsklighetens både bästa och sämsta sidor. I detta avseende var det med andra ord ett tämligen normalt år.