”Det var skjutsa, skjutsa, skjutsa” – nu tar Håkan tåget

Håkan Fhager och hans familj valde Lene för att det var nära till tåget. Sedan stängdes stationen.

Nu rullar tågen igen.

– Det är en ofantlig lättnad.

Kollektivtrafiken i länet styrs av regionen, som fått ett nytt styre. Men vad det innebär för tåg- och busstrafiken är i mångt och mycket oklart än.

Tre bor på landet, en bor i stan. Alla fyra försöker åka mindre bil.

Trampcykel, elcykel, buss, tåg och bildelning. Möjligheterna är många – även på landet.

Bilfri vardag, del 3: ”Jag vill köra så lite bil jag kan”

Han kan inte klaga på att det är långt till järnvägsstationen. Håkan Fhager, 58, har ungefär 50 meter hemifrån till stationen i Lene i Kils kommun.

– Det var en av många anledningar till att vi flyttade dit. Vi ville bo lantligt.

Nästan varje arbetsdag tar han tåget till jobbet som sjukhuspräst på Centralsjukhuset i Karlstad.

2006 kom han med sin fru och tre då ganska små barn till huset i Lene. Men när barnen blivit större och behövde tåget som bäst stängdes stationen.

– Det var ju skjutsa, skjutsa, skjutsa och försöka få ihop det. Jag åkte väldigt mycket mer bil, säger han när han tar emot på sitt kontor i sjukhuskyrkan på CSK.

Han jobbade då i Rudskyrkan i Karlstad och försökte tajma jobbresorna med sonens skoltider på Sundstagymnasiet.

Med sex eller åtta kilometer till närmaste station behövde barnen skjuts så fort de skulle till skolan eller någon fritidsaktivitet. Inga bussar stannar i Lene.

Ett argument för att stänga stationen var att korta tiden för tågresan för dem som åkte mellan de större stationerna.

– Men jag tror att det framför allt är tågtätheten som är viktig. Det spelar ju ingen roll om det tar 55 minuter i stället för 70 om jag måste vänta en timme innan jobbet börjar.

Nu är stationen öppen igen, efter många och omfattande protester från befolkningen.

– Det är en ofantlig lättnad.

Ordföranden från landet

Vänsterpartisten Elisabeth Björk är ny som regionråd och nyvald ordförande i kollektivtrafiknämnden i Region Värmland. Hon bor i Karlstad, men är uppväxt i en by på landet utanför Eskilstuna.

– Där gick det en buss på morgonen och så gick det två bussar hem, säger hon och skrattar.

Ett tag efter att hon flyttat från byn hotades busslinjen av nedläggning.

– Det blev ramaskri och det är sällan jag sett invånarna kraftsamla så mycket.

Kollektivtrafiken var något mer än en buss.

– Det ger en känsla av att man existerar när man har tillgång till kollektivtrafik. Och när den försvinner, ”vad händer med vår bygd nu?”, säger hon.

I januari tillträder hon som ordförande i kollektivtrafiknämnden, som en del av regionens nya majoritetsstyre bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet.

Än återstår mycket av politiken att mejsla ut.

– Vi pratar framför allt om de miljömässiga vinsterna med kollektivt resande och flexibiliteten i både resande och prissättning.

Kopplar av på tåget

I dag åker Håkan Fhager tåg till Karlstad nästan varje arbetsdag och promenerar mellan centralstationen och sjukhuset.

– Det är ganska skönt. En lagom promenad på morgonen så att man vaknar till och på eftermiddagen går man liksom från jobbet. Vardagsmotionen ska väl heller inte underskattas.

Tågresan ser han som avkoppling.

– Jag sitter och blundar, eller läser om jag orkar eller lyssnar på radio.

Han tycker att det känns säkrare att åka tåg än att ta bilen.

– Speciellt på vintern, det kanske har regnat, det är mörkt och man är trött. På tåget kan jag sitta och blunda, det gör inget.

Mer flexibilitet

Elisabeth Björk säger att det nya styret inte har ett färdigt åtgärdsprogram för kollektivtrafiken ännu.

Vad vill du åstadkomma de kommande fyra åren?

– Ett mer tillgängligt Värmland hoppas jag att vi kan få till på fyra år.

Det kan ske genom mer anropsstyrd trafik, att även allmänheten kan åka med skolbussar och lösningar som X-linjen i Säffle, som är busstrafik utan tidtabell och fast linjesträckning som enskilda kan boka, säger hon.

Med bättre kollektivtrafik kanske fler på landsbygden kan klara sig med en bil, tänker hon.

– Det tror jag är en stor potential.

Hon nämner också att kollektivtrafik ska vara ett alternativ på fritiden, som i somras när det gick att ta bussen till Glaskogen.

Under senare år har ett antal järnvägsstationer stängts, även om flera har öppnat igen.

Hur ställer ni er till det?

– Det är ingenting vi har diskuterat ännu i samarbetet, men Vänsterpartiet har varit positivt till att ha dem öppna, säger Elisabeth Björk.

I Socialdemokraternas regionalpolitiska program framgår att partiet på sikt vill ha en restid på högst en timme mellan Karlstad och de olika kommunernas huvudorter.

Regionstyrelsens ordförande Åsa Johansson (S) säger:

– Vi har inte haft några sådana diskussioner i partiet, att vi ska stänga tågstationer. Men på fyra år kan det hända mycket så jag kan inte utesluta någonting.

Tjänar på att ta tåget

Håkan Fhager tycker att prisskillnaden mellan kollektivtrafik och egen bil har varit för liten.

– Jag gjorde en uträkning under den perioden tågen inte gick och det var lite billigare att åka tåg, men väldigt lite.

Eftersom han behöver ha en bil räknade han inte in kostnader för skatt, försäkring och liknande.

– De utgifterna kommer jag inte undan.

Men när bränslepriserna skjutit i höjden på sistone lönar sig tågresorna bättre. Samtidigt höjdes inte priserna på periodkort i kollektivtrafiken vid det senaste tidtabellsskiftet tidigare i december och priset på enkelbiljetter har sänkts.

– Då blir skillnaden större och det är också ekonomisk idé att ta tåget. Även om man har bilen stående hemma.

Tuff ekonomi

Kollektivtrafiken är inne i en tuff period. Under pandemin förlorade man många resenärer och därmed intäkter. Nu ökar inflationen kostnaderna.

Samtidigt berättade NWT tidigare i år att priset på periodkort på Karlstadsbuss har ökat mer än bensinpriset.

Hur ska ni locka fler resenärer?

– De höga drivmedelspriserna gör att man kollar på andra alternativ och då tror jag att sänkta och frysta priser är otroligt viktiga. Den ökade miljömedvetenheten tror jag också är viktig.

Transporterna är Värmlands största källa till utsläpp av växthusgaser. Hur kan kollektivtrafiken bidra till att få ner utsläppen?

– När man pratar klimat och klimatpolitik så är ju kollektivtrafiken en av de viktigare delarna. Ökar vi det kollektiva resandet så får vi ner utsläppen med det.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill sänka biljettpriserna mer – i alla fall för vissa grupper under vissa tider.

S vill att seniorer och studenter ska få resa gratis under lågtrafik och skolungdomar på somrarna. V vill ha avgiftsfritt för pensionärer och sommarlovskort för personer upp till 25 år.

Hur ska ni få ihop ekonomin?

– Förhoppningen är att med de justeringar som görs så kommer resandet att öka och då balanserar det, men pandemin har slagit hårt.

Bilen – en existentiell fråga

Håkan Fhager ser en stark bilnorm, särskilt på landet. Och det är inte enbart utifrån att bilen faktiskt behövs.

– Det är väldigt mycket en vanesak att ställa om. Men det blir en fråga som är större än den praktiska och ekonomiska – det är en existentiell fråga för en del. ”Jag är bilist och jag åker bil” och ”ingen ska bestämma hur jag ska åka”.

Vad är det som gör att du väljer tåget nästan varje dag?

– För mig är det delvis en bekvämlighetsfråga. Men jag vill också köra så lite bil jag kan av rent miljömässiga, ideologiska skäl. Jag som kan göra det, för att jag har tåget, tycker att jag ska göra det för att de som inte har allmänna kommunikationer ska kunna köra bil.

Han fortsätter:

– Det handlar om solidaritet.

Men Håkan Fhager stannar inte där. Kanske kan hans bilresor i framtiden också ge lägre utsläpp.

– Vi har satt upp solpaneler och förberett för en laddbox, så nästa gång vi byter bil kommer vi – beroende på vad det kommer att kosta – byta till en elbil.