Det finns i Sverige nästan 800 000 analfabeter. 800 000 personer som alltså inte har tillräckliga läs- och skrivkunskaper för att klara sig i samhället. Och risken är, tragikomiskt nog, att vi kanske när problemet genom undermålig och digital undervisning.
Oförmågan att läsa och skriva är i det närmaste att jämföra med ett funktionshinder. Utan det skrivna språket blir i princip all myndighetsutövning omöjlig. Det försvårar allt från livsviktiga doktorsbesök till alldagliga saker som att handla på Internet eller att kontakta vänner via sociala medier. I vårt digitaliserade samhälle blir livet närapå omöjligt utan det skrivna språket.
Det skall sägas att Sveriges problem med analfabetism till stor del är importerad. Det handlar ofta om äldre invandrade personer som inte haft möjlighet till skolgång i sitt hemland. Det är i sig en tragedi, men när vi ser tecken på att detta problem kan slå nya rötter i Sverige måste vi agera.
Skoldebattören och läraren Filippa Mannerheim har de senaste dagarna rört detta tema på Twitter. På en av hennes inlägg visades en skoluppgift från en elvaårig pojke som skulle skrivas för hand. Pojken lyckades inte hålla sig till papprets ränder, och hade det svårt med stavningen och att teckna själva bokstäverna. Pojken hade i stället för hjälpmedel fått en dator att arbeta med, och detta var resultatet.
Mannerheims erfarenhet är inget perifert i sammanhanget. Faktum är att en av fem lärare hävdar att deras elever sällan eller aldrig skriver för hand (Ämnesläraren, 7/12). Detta trots att 95 procent av lärare samtidigt menar att det är viktigt att skriva för hand, och forskningen visar att handskrivning är viktigt när det kommer till barns inlärning.
Barbro Westlund, tidigare lektor i läs- och skrivutveckling vid Stockholms universitet, menar att det handlar om ett slags muskelminne. Om man tvingas att faktiskt teckna en bokstav eller ord kommer utformningen och stavningen också att sätta sig lättare än om man bara trycker på en tangent.
Vi vet att barn blir allt mindre läsvana och många lärare vittnar om att elevers skrivkunskaper minskar. Läget är så allvarligt att unga i dag kan ha svårt att hitta jobb, som Utbildningsradion (UR) rapporterade om i programmet Skrivglappet (26/8 2020). I en undersökning beställd av UR svarade runt hälften av 1 000 tillfrågade chefer att de valt att inte rekrytera en ung person till följd av bristande skrivförmåga.
Det blir allt mer tydligt att riskerna med digitalisering i skolan inte möts på ett adekvat sätt. När unga inte kan få jobb till följd av bristande skrivförmåga måste det likställas med analfabetism i praktiken, och om detta beror på otillräcklig mental stimulans och träning till följd av för mycket digitalt arbete bör detta omvärderas. Analfabetism är ett funktionshinder som går att förhindra, och som inget samhälle har nytta av.