Visa mod och välj tillit på jobbet

Ett litet barn möter världen brett med öppna armar och hela sig.

Barnet har inga strategier, förutfattade meningar eller andra begränsningar. Barnet är nyfiket och utforskande. Barnet vill lära allt som är nytt och tittar på dem runt omkring för att ta in och förstå. Vi behöver vara mer som ett barn!

Längs livets gång slutar vi att agera som barnet och väljer i stället ofta att möta livet smalt och ensidigt på grund av våra erfarenheter. Dåliga och hämmande erfarenheter. Vi behöver även som vuxna möta världen mer som barnet. Vi behöver vara nyfikna och fördomsfria och vilja lära oss nytt varje dag.

Det barnet har automatiskt och som den vuxna ofta saknar är tillit. Översatt till arbetslivet är tillit syret i en organisation. Det är tillit som ger liv och kraft i organisationen. När tillit finns behöver man inte kontrollera så mycket utan kan man fokusera på verksamheten och på de uppgifter som behöver utföras. Tilliten finns där mellan individer och avdelningar. Samarbeten blir mer konstruktiva och effektiva.

Det här låter flummigt och kanske onödigt för många. Vi har en tradition där de som har en krass syn på världen också är de mest kompetenta. En syn där vetenskap, logik och det mätbara är ”sanningen” som då ”finns”. I själva verket är det tvärtom. De som har mest tillit och är mest öppna för samarbete är också de smartaste i rummet. De som har en krass syn på världen har ofta ett överdrivet fokus på det som kan mätas, med logiken att det då finns. Tillit är svårt att mäta men att tillit på grund av detta inte skulle ha någon betydelse är totalt fel. Det är som att säga att kärlek inte finns för att den inte går att mäta.

För även om tilliten inte går att mäta märks det när det är brist på den i en organisation. Där uppstår en felfinnarkultur, alltså att man letar fel i stället för att utveckla verksamheten. Där riktas energin mot det negativa i stället för det positiva. Där handlar det mer om att undvika att misslyckas än att diskutera vilka förutsättningar som krävs för att lyckas. Människor är försiktiga och misstänksamma. Det säger förstås sig självt, men det här är organisationen som kommer förlora, den som tjänar minst pengar och som utvecklas minst.

Ekonomiskt och affärsmässigt finns alltså allt att vinna på att öka tilliten i organisationen. Föga överraskande säger också forskningen att människor mår bättre av att befinna sig i tillitsfulla organisationer. Men vad är tillit i en organisation?

Tillit är en allmän känsla till någon annan eller några andra där jag vågar vara sårbar. En känsla av att jag fritt kan säga precis vad jag vill och vara öppen utan att fundera över vilka konsekvenser det kan få. Jag utgår från att andra har ett öppet sinne och möter mig med nyfikenhet, intresse och välvilja. Låter det som en utopisk arbetsplats? Då har du antagligen dåliga erfarenheter med dig i bagaget. Det betyder inte att det inte går att ha det så här, men det krävs hårt arbete.

Och hur bygger man tillit i en organisation? Det är här vi kommer till det hårda arbetet. Kruxet med tillit är nämligen att det är något som skapas mellan två individer. Det går inte att beställa, det går inte att avkräva. Vad varje person däremot styr över själv är sitt val hur öppen personen vill vara. Här kan det ofta låsa sig, så här: En person säger ”Jag kan inte vara öppen med dig för jag har ingen tillit till dig”. Den andre säger samma sak tillbaka och de två sitter fast. En helt avgörande del i tillit handlar om just modet att vara öppen med din sårbarhet. Modet att vara öppen med hur du påverkas av andra, på gott och ont. Modet att ta viktiga konflikter med andra. Modet att ta risker.

Så vad gör du om det är du i det låsta läget ovan? Om du ”bara” bestämmer dig för att välja bort rädslan och hitta mod att vara öppen med hur du känner, vad du tänker, vad du behöver så är det första steget till att bygga tillit i ett låst läge. Du har nu visat vägen och skapat bättre förutsättningar för den andra att våga vara lite mer öppen. Detta leder till ökad tillit er emellan. Svårare än så är det egentligen inte.

Vi lever i en osäker värld. Vissa saker vet vi om framtiden, sådant som är rationellt och vetenskapligt som hur tyngdlagen fungerar eller att solen kommer att gå upp i morgon. Men när det kommer till sociala sammanhang kan vi aldrig veta hur människor kommer att agera. Det är det enda vi kan vara säkra på – att vi inte vet. Det kan tyckas naivt och på gränsen till korkat att lita på människor som en kanske inte ens känner. Men det är också modigt och eftersträvansvärt. Det gör livet enklare att leva, mer konfliktfritt och mer utvecklande – ja, det blir bättre helt enkelt.

Veronica Molander

Arbetsrättsjurist i Karlstad