Av bokens berättelser framgår tydligt de grova tankefel som begåtts när våra politiker efter krigstider aningslöst trott på evig fred, skriver Kjell Göthe.
På pingstdagen år 1522 anlände tio örlogsfartyg från hansestaden Lübeck till Slätbaken, en havsvik i Östergötland. Där möttes de i gryningen av vår riksföreståndare Gustav Eriksson, som tog över kommandot och slutförde en för Sveriges framtid avgörande affär.
Han hade insett att vi behövde en egen marin för att bryta danskarnas herravälde till sjöss. Den befrielsekamp som pågick kunde därefter framgångsrikt slutföras med vår första egna örlogsflotta och riksföreståndaren valdes senare till kung Gustav Vasa.
Det borde vara från historien vi alltid tar lärdom inför framtiden. Vi skriver nu 2022. Till jubileet har en bok getts ut i två delar om vardera 400 sidor. Den heter Vår Marin 500 år, den är rikt illustrerad och i sanning ett populärvetenskapligt praktverk till innehåll och form. Här berättas hur vårt sjöförsvar byggdes upp och utvecklades över tiden och vad detta har betytt i såväl freds- som orostider.
Av bokens berättelser framgår tydligt de grova tankefel som begåtts när våra politiker efter krigstider aningslöst trott på evig fred och därför upprepade gånger raserat miljarder som investerats i svensk försvarsförmåga. Detta är den allra viktigaste lärdomen jag drar av läsningen!
Huvudförfattare är en flottans man, Claes-Göran Dahl med ett förflutet som örlogskapten i marinen och som befaren styrman i handelsflottan. Han tilldelades välförtjänt vid årets bokmässa i Göteborg Sjöfartens kultursällskaps litteraturpris för ett omfattande författarskap. ”Det kändes som att få Nobelpriset”, utbrister han glatt och spontant.
Praktverket har tagit honom fem år att få fram. Som utgivare står Attunda Skeppsförlag AB där Thomas Borggren bundit ihop alla trossarna i det omfattande projektet. Stort grattis och heder också åt alla medförfattare och de är många. Självaste HM kung Carl XVI Gustaf, vars hjärta klappar varmt för marinen, har skrivit förordet.
I dag lever vi återigen i en oviss och orolig tid sedan Putin inledde sitt bestialiska och vansinniga anfallskrig mot Ukraina. Hur brutalt det grova våldet utvecklas framöver och territoriellt är högst ovisst. Jag vill betona detta därför att vi människor har förmågan att glömma alltför lätt.
Efter första världskriget pustade vi ut och trodde på evig fred, likaså efter andra världskriget. I båda fallen avrustade Sverige rejält efter beslut av aningslösa politiker, som borde ha vetat bättre! De glömde att statens allra viktigaste uppgift är att värna sina medborgare så att vi alla kan leva trygga i fred och frihet. Och bara så kan ett sant demokratiskt välfärdssamhälle utvecklas.
Inte minst mot den bakgrunden är det extra betydelsefullt att så många som möjligt läser Vår Marin 500 år. I jubileumsskriften skriver vår marinchef Ewa Skoog Haslum: ”Det som inte har förändrats mellan 1500-talet och dagens omvärldsläge är att havet är en naturlig del av Sverige och att vi är beroende av vårt sjöterritorium. Sveriges kustlinje är en av Europas längsta och har alltid varit en självklar plats för olika aktörer genom handel, sjöfart och säkerhet...”
Försvarsmakten är givetvis beroende av moderna, högteknologiska vapen och utrustning. Svensk försvarsindustri har och kommer fortsatt att vara ledande i företag som Saab, Bofors, Hägglunds, Ericsson med flera. De är dessutom framgångsrika på export, vilket kan bli en styrka för hela Nato.
Glöm aldrig att avgörande för fred och frihet i världen är att alla demokratiska stater håller ihop mot våld och förtryck.
Kjell Göthe
Politisk krönikör