Tre år efter pandemin – barnidrottandet minskar

Coronapandemin slog undan fötterna på Idrottssverige. Snart fyra år senare har många sporter fortfarande inte rest sig.

Nya siffror som TT tagit del av visar på ett tydligt ras när det gäller idrottsutövandet.

Pandemins utbrott våren 2020 fick påverkan på hela samhället – landets idrottsklubbar och förbund inkluderade. Men medan restriktionerna sedan länge tagits bort så märks fortfarande de negativa konsekvenserna för Idrottssverige.

Riksidrottsförbundets preliminära siffror för vårterminen 2023 gällande det så kallade Lok-stödet (lokalt aktivitetsstöd) som kan sökas av föreningar för ersättning avseende barn- och ungdomsidrott talar ett tydligt språk:

En viss återhämtning har skett jämfört med förra årets siffror men fortfarande kan 53 av 71 idrottsförbund redovisa en nedgång jämfört med innan pandemin bröt ut 2019.

För en del idrotter som bowling, parasport och curling handlar det om kraftiga fall på över 30 procent när det gäller antalet registrerade deltagartillfällen.

– Man kan sammanfatta det som att mycket återstår att göra. Jag kan glädjas åt en viss förbättring men revorna är kvar, säger Björn Eriksson, ordförande i Riksidrottsförbundet (RF) om det minskade idrottsutövandet.

Tufft för små

Siffrorna visar att små idrotter har haft betydligt svårare att återhämta sig efter pandemin än exempelvis fotboll och hockey. De som också drabbats i stor omfattning är inomhus- och kontaktidrotter som till exempel brottning, boxning och budo- och kampsport.

– Vi försökte hålla i gång under pandemin men kunde inte brottas utan fick hitta på alternativ som klättring så det var naturligt att vi tappade många deltagare, säger Stefan Ringström, ordförande för brottningsklubben Sparta i Malmö.

Även om en återhämtning skett på senare tid för just Sparta ser Stefan Ringström en extra utmanande situation för brottningen om man tappar allt flera barn och unga:

– Vi kan aldrig konkurrera med de stora lagidrotterna och har inte heller samma nyhetsvärde som MMA eller padel. I brottning finns det heller inga pengar utan det göra bara ont att utöva.

Att nu barn och unga inte kommit tillbaka till idrotten kan få stora konsekvenser inte bara för Idrottssverige utan framför allt för barnen ur ett folkhälsoperspektiv, poängterar Gisela Nyberg, docent i folkhälsovetenskap vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH)

– De som har slutat med organiserad idrott är väldigt svåra att få tillbaka. Det är redan mycket annat som konkurrerar om tiden och man ska heller inte glömma bort att det är en tredjedel i den här åldern som inte rör sig tillräckligt, säger hon.

Ytterligare utmaning

Ur ett jämlikhetsperspektiv finns också en utmaning då det är betydligt fler tjejer än killar i åldern 13–16 år som nu skurit ned på idrottandet.

– Tjejer rör sig redan betydligt mindre och det är därför allvarligt om ovanpå det så är det tjejer som har slutat i allt större utsträckning. Många av de här små idrotterna finns också representerade i utsatta områden och där finns redan små förutsättningar att röra sig, säger Gisela Nyberg.

Från RF:s håll efterfrågas nu mer ekonomiska resurser till idrotten. Budgetanslagen på 125 miljoner kronor för 2023 och 150 miljoner kronor för 2024 och 2025 bedöms inte som tillräckliga och dessutom saknas långsiktiga förutsättningar för återhämtning efter pandemin.

– Det är inte 2023 som är problemet utan långsiktigheten, säger Björn Eriksson och fortsätter:

– Bara att man kan få signal från ansvariga politiker att man satsar på det här även 2024–2025. Nu är det idrottsledare som tänker, "vi har fått pengar för 2023, men vågar vi kicka igång?", utifrån rädslan att pengarna ska ta slut.