En variant är att stötta boende på landsbygden med riktade bidrag eller att direkt sänka priset vid pump i stödområden, skriver Anders Andersson.
Svar till Carolin Dahlman (NWT 20/11).
I artikeln Okunnigt att klaga på den blå miljöpolitiken hyllar Carolin Dahlman okritiskt regeringens nyligen lagda budget.
Formuleringen "arbetslösa som knappt hade råd att åka buss tvingas betala för att höginkomsttagare skulle susa runt i elbil?” stämmer inte, eftersom klimatbonusen för bilar bekostas av straffskatten (malusen) på nya bensin- och dieselbilar med närmare 3 miljarder kronor, som dock inte avskaffas i budgeten. Frågan är hur den skatten nu kommer klimatet till del? Eller är det meningen att den medfinansierar skattesänkningen på bensin och diesel, samt reseavdraget för bilar på totalt 8 miljarder kronor?
Med anledning av regeringens sänkning av reduktionsplikten till EU:s miniminivå frågar sig Dahlman lite naivt ”varför ska vi vara mest ambitiösa och göra mer än vad EU kräver?”. Jo, av det enkla skälet att Sverige är ett av de mest gynnade länderna i EU när det gäller klimatneutral energiproduktion.
Vattenkraft tillsammans med kärn- och vindkraft gör Sveriges elproduktion praktiskt taget fossilfri. År 2020 var 0,9 procent av landets elproduktion fossilbaserad, medan EU:s snitt låg på 34 procent (ekonomifakta.se). Dessutom har Sverige EU:s största skogsareal. Om inte vi kan vara mest ambitiösa, vem ska då vara det?
Dahlman försvarar regeringens skattesänkning på drivmedel med att man behöver bil om man bor på landet, men det innebär inte att alla i Sverige behöver billigare drivmedel och reseavdrag med 25 kronor per mil. En variant är att stötta boende på landsbygden med riktade bidrag eller att direkt sänka priset vid pump i stödområden.
Dahlman tror på marknadens möjligheter och ett av syftena med reduktionsplikten är just att få igång en svensk biobränslemarknad. Dessutom är Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Fossilfritt Sverige och forskare eniga om att reduktionsplikten krävs för att nå de svenska klimatmålen 2030 och 2045.
Demokratin fordrar därför ett moget, kunnigt och pedagogiskt ledarskap som driver politik och debatt mot de beslutade klimatmålen.
Anders Andersson
Lärare, Skoghall
Svar direkt: ”Om inte vi kan vara mest ambitiösa, vem ska då vara det?”, skriver Andersson. Han kallar mig ”naiv” men denna syn – att vi ska vara bäst – gör att Sverige har tagit emot fler flyktingar än andra, med katastrofala effekter. Vi ger mer i bistånd än andra samtidigt som många svenskar lider i krisen. Det finns självklart skäl att visa respekt för skattebetalarna i det här tuffa läget.
Ibland kommer verkligheten och utmanar visionerna. Alla regeringens partier vill nå klimatmålen, men just nu måste ambitionerna sänkas. Att få igång produktion av biobränsle är inte gjort i en handvändning.
Vattenkraften har länge varit en värdefull resurs. Men den räcker inte till alla industrier som nu etableras i norr. De kommer att kräva enorma mängder el; överskott väntas bli underskott inom snar framtid. Om de rödgröna inte hade avvecklat kärnkraften hade vi haft en stabilare fossilfri elförsörjning. Nu står vi tyvärr utan. Elräkningarna stiger. Elljusstakar släcks. Energin är en bristvara.
Det kommer att ta tid att reparera skadorna Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centern åsamkat Sverige.
Carolin Dahlman
Högerliberal samhällsdebattör