Hoppa till huvudinnehållet

”En unik röst” – Jan Jörnmark får särskilt stipendium

Publicerad:
Jan Jörnmark prisas med 100 000 kronor för sitt arbete och han har redan nya planer, för nya projekt.
Jan Jörnmark prisas med 100 000 kronor för sitt arbete och han har redan nya planer, för nya projekt. Foto: Lisa Olaison

Värmlänningen Jan Jörnmark är ”en unik röst i forskarsamhället”. Nu belönas han med ett särskilt stipendium på 100 000 kronor av en stor stiftelse.

Men det var inte därför han låg sömnlös i natt.

Natur & Kulturs särskilda stipendium ska premiera litterära insatser och ge uppmuntran till fortsatt arbete. Årets särskilda stipendiater är elva personer, som alla är verksamma inom kulturområdet som författare, poeter, illustratörer med mera.

En av de elva är författaren och forskaren Jan Jörnmark (född 1959) som stipendiekommittén kallar ”en unik röst i forskarsamhället. Med text och foto låter han övergivna platser spegla samhällsutvecklingen.”

– Man blir alltid lite smickrad när man hör sånt. Det var stiligt, säger han om de kortfattade men starka orden från kommittén.

– Det är alltid roligt när man blir uppmärksammad. Att någon kom ihåg att man fanns, säger han.

Ägnade natten åt läsning

Han låter lite nyvaken när NWT ringer strax efter nio på måndagsförmiddagen och det visar sig ha en typisk Jörnmarksk förklaring:

– Jag låg här i natt och läste amerikanska kongressprotokoll från 1974, men jag somnade om sen, berättar han.

Jan Jörnmark är ekonomihistoriker och författare och har gett ut flera böcker om övergivna platser runt om i Sverige. I somras följde NWT med honom på en tur till Deje och det gamla bruket där.
Jan Jörnmark är ekonomihistoriker och författare och har gett ut flera böcker om övergivna platser runt om i Sverige. I somras följde NWT med honom på en tur till Deje och det gamla bruket där. Foto: Lisa Olaison

Han är glad och tacksam över stipendiet, men också över den större bilden: att han lyckats ha sina största intressen som jobb i många år nu.

”Ödmjukhet inför det otroliga”

När han upptäckte att hans kunskaper inom samhällshistoria och -utveckling gick att kombinera med hans intresse för fotografi och för storslagna men övergivna miljöer var en viktig grund lagd.

Det gick ju bra det också. Jag tänkte alltid att går det åt helvete kan jag alltid köra taxi.
Jan Jörnmark

När han sedan var snabb att se möjligheterna med det då nya fenomenet internet kunde han slå in på en egen väg.

– Jag kan bara känna en stor ödmjukhet inför det otroliga... det är bara tillfälligheter som gjort att jag fick möjlighet att göra detta. Att få arbeta på det sättet jag gör, väldigt fritt. Jag har fått resa enormt mycket, jag har fått se enormt mycket – det har gett en sån frihet så det är inte klokt.

”Kan alltid köra taxi”

Ett visst mod har nog också funnits med i bilden, eller vad det nu är som krävs för att säga upp två fasta jobb för en tillvaro som frilansande forskare, författare och föreläsare med mera.

– Det gick ju bra det också. Jag tänkte alltid att går det åt helvete kan jag alltid köra taxi.

Räkna dock inte med att det är Jan Jörnmark som svänger upp nästa gång du ringer efter skjuts, för han har nya projekt på gång; även om hans senaste bok hette ”Övergivna platser – finalen”.

Exempelvis smakar en artikelserie han gjorde för Dagens industri i somras mer:

Slutar inte skriva

– Det jag började på i somras om Bergslagen och glesbygden har jag fortsatt arbeta med sen dess. Det kommer att bli något, säger han men funderar om det ska bli en bok – ”folk läser väl inte så mycket böcker längre?” – eller någon annan form.

– Men det är klart att jag fortsätter med det. Jag hade aldrig klarat att sluta skriva. Det är ju så fruktansvärt roligt.

Jan Jörnmark drivs av nyfikenhet och går gärna på upptäcksfärd, som här i den övergivna bruksbyggnaden i Edsvalla.
Jan Jörnmark drivs av nyfikenhet och går gärna på upptäcksfärd, som här i den övergivna bruksbyggnaden i Edsvalla. Foto: Lisa Olaison

Nyfikenheten är intakt efter alla år på upptäcktsfärd i de industrihistoriska landskapen.

– Min mest påtagliga egenskap är en fruktansvärd nyfikenhet, säger han.

”Kan bli något”

Denna har kostat honom nattsömn, som när han vid halv fem ligger och läser amerikanska kongressprotokoll på nätet, bara för att han hörde en grej som väckte hans nyfikenhet och som kan bli något stort, men måste kollas och då finns ju massor på internet...

– Jag börjar direkt tänka att det är kan bli något. Det kanske det inte gör sen, men idéer kommer hela tiden.

Så det som står i Natur och kulturs stipendiebestämmelser om att stipendiet ska ge ”uppmuntran till fortsatt arbete”, det verkar besannas.

– Det kan du ge dig f-n på! säger Jan Jörnmark med ett varmt skratt.

Övergivna platserna blev Jan Jörnmarks liv: ”Är ju makalösa ställen"
Elva författare får årets särskilda stipendium från stiftelsen Natur och Kultur. De får 100 000 kronor vardera.
Elva författare får årets särskilda stipendium från stiftelsen Natur och Kultur. De får 100 000 kronor vardera.
Fakta

Natur och kultur

Natur & Kultur är en oberoende stiftelse som, förutom att ge ut böcker och läromedel, även delar ut ett stort antal priser, stipendier och stöd för att stärka röster i det demokratiska samtalet. Bokförlaget Natur & Kultur grundades 1922 och stiftelsen instiftades 1947.

Årets mottagare av det särskilda stipendiet är:

Wanda Bendjelloul (1975), kulturjournalist som har gjort en stark litterär debut inom modern och nyskapande arbetarlitteratur.

Linda Bondestam (1977), en originell och rolig konstnär och illustratör som gör färgstarka och engagerande bilderböcker för alla åldrar.

Ida Börjel (1975), en av våra mest uppfinningsrika poeter, som visar hur konceptuellt anlagd poesi kan vara estetiskt, politiskt, etiskt och existentiellt betydande.

Ingrid Elam (1951), en skarp läsare och litteraturkritiker som är lärd, läsvärd och berikar sina läsare med bildning.

Tsegabrhan Goitom (1984), journalist och författare som kom till Umeå som fristadsförfattare från Eritrea 2020. I Sverige har han gett ut två böcker.

Lars Jakobson (1959), en skarp essäist som förnyar den svenska prosan och tänjer på fiktionens gränser.

Pamela Jaskoviak (1966), en mångsidig poet med en fin känsla för rytm och återkomster i språket.

Jan Jörnmark (1959) , en unik röst i forskarsamhället. Med text och foto låter han övergivna platser spegla samhällsutvecklingen.

Jan Lööf (1940), konstnär och en stark kulturpersonlighet som skapar fantasifulla, tidlösa berättelser och karaktärer.

Carl Johan Malmberg (1950), sakprosaförfattare och kritiker som överskrider gränserna mellan konst, litteratur och musik.

Maria Maunsbach (1990) vitaliserar den muntliga skrönan och kommenterar autofiktionen i en vindlande berättelse om Höör.

Artikeltaggar

BöckerDejeEdsvallaFörfattareHistoriaIndustrierJan JörnmarkKarlstadLitteraturNöje/KulturSamhälleStiftelserVärmlands län

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.