Regeringen kan backa från löftet om sänkt reduktionsplikt då detta kan bryta mot EU:s nya utsläppsmål. Som så många gånger förut riskerar den svenska önskan att vara bäst i klassen att skada våra intressen i Bryssel.
Dagens Nyheter rapporterar (16/12) att regeringen verkar överväga en betydligt mindre sänkning av reduktionsplikten än vad som har utlovats. Regeringskansliet har bett Energimyndigheten att titta på hur mycket reduktionsplikten kan sänkas utan att bryta mot EU:s utsläppstak.
Bakgrunden är att EU-länderna håller på att förhandla fram nya, skärpta klimatmål, det så kallade Fit for 55-paketet. Bland annat skall utsläppen från sektorer som inte täcks av handeln med utsläppsrätter, sänkas med 40 procent till år 2030 jämfört med år 2005. Av dessa är transportsektorn klart störst. Minskningen skall dock inte vara lika stor för alla medlemsländer. De största ekonomierna, däribland Sverige, skall minska utsläppen med hela 50 procent.
Problemet för reduktionsplikten är att den sänkning till EU:s miniminivå som regeringspartierna utlovade i valrörelsen, beräknas leda till högre utsläpp än det nya målet tillåter. Om så blir fallet kan Sverige tvingas betala straffavgifter.
Detta är dock ett hemmasnickrat problem. När EU-förslagen skickades ut till medlemsländerna för konsultation i fjol hade den föregående regeringen inga invändningar. Tvärtom var den svenska ståndpunkten att man ”välkomnar” de skärpta målen.
Med tanke på hur viktiga bränslepriserna var i valrörelsen vore det ett rent svek om regeringen inte sänker reduktionsplikten. Den fick ett tydligt mandat från väljarna att inte låta högtflygande klimatambitioner gå ut över svenska familjer och företag.
Än är inte Fit for 55 beslutat. Regeringen har fortfarande möjlighet att driva på för en rimligare nivå på utsläppsminskningarna. Det lär dock bli tufft och kan vara politiskt obekvämt, särskilt då Sverige tar över ordförandeskapet i ministerrådet vid årsskiftet.
Låt detta tjäna som läxa att inte binda ris åt egen rygg och göra samma misstag i framtiden.