När Ulf Malmros och hans fru Jaana Fomin spelade in "Smala Sussie" i Dalsland nämnde han att delar av hans släkt kom därifrån. Det triggade Jaana Fomin som har grävt i släktbanden.
Nu arbetar hon med en roman som blandar fiktion med verklighet och för att levandegöra släkthistorien bygger hon miniatyrer som hon visar upp i en julkalender.
Jaana Fomin regisserade komediserien "Ack Värmland" tillsammans med Ulf Malmros och de har arbetet tillsammans med filmer som "Den bästa sommaren", "Bröllopsfotografen", "Flykten till framtiden" och kultklassikern "Smala Susie". Under inspelningen av den sistnämnda berättade Ulf Malmros att en del av hans släkt på sin mammas sida hade rötter i Dalsland. Själv var han inte vidare intresserad av att forska vidare, i samma veva tackade han även nej till att medverka i ett tv-program där hans släktrötter skulle nystas upp. Desto mer intresserad var hans fru.
– Ulfs mamma är från Grums, men hennes mamma i sin tur är från Dalsland, börjar Jaana Fomin.
– Efter inspelningen av "Smala Sussie" låg det där och grodde hos mig. Vår äldsta son, Hugo, är historielärare och lika förtjust i historia som jag, så vi började nosa i släkthistorien.
Uppgifterna som Jaana Fomin har samlat på sig har blivit underlag för en roman hon arbetar med. Sedan några veckor har hon dag för dag publicerat små avsnitt på sitt Instagramkonto där hon läser ur boken och visar korta filmsekvenser med de utförliga miniatyrer hon skapat.
– Det är min julkalender, ler hon och ser filmerna som små luckor.
– Texten jag läser är från det första kapitlet i boken, den är långt ifrån färdig men det här blir ett sätt att lufta materialet. Jag skriver utifrån saker som faktiskt har hänt och personer som har funnits, men jag hittar också på en hel del. Så jag har befolkat en värld som jag skapat med delvis verkliga människor.
Namn och detaljer har hon vaskat fram ur diverse böcker och arkiv.
– Några av personerna jag stötte på fastnade jag för. Jag använder deras faktiska namn och känner till vilka marker de ägde och vad de hade för yrken. Ofta är det kungligheter eller släktingar till andra "kända" människor som får den här typen av uppmärksamhet, det har varit kul att lyfta fram vardagsfolk. Jag har tagit mig en hel del friheter, men också försökt att hålla mig till det jag faktiskt vet. Det jag har hittat i mina efterforskningar har verkligen satt fart på fantasin.
Självaste Satan
Handlingen kretsar kring julaftonen 1757. Det finns dokumenterat att det var en speciell natt då det hände anmärkningsvärda saker. Det är personer ur Håbolssläkten som har huvudrollen och när julafton nalkas figurerar inte bara troll, vättar och varulv, utan även gråben och självaste Satan.
– Beskrivningen av händelserna på julafton är ganska knapphändig i släktböckerna. Men det utspelar sig på Gäserudsstugan, som fortfarande existerar.
Hon vill inte berätta allt för mycket om själva händelserna.
– Anledningen till att jag överhuvudtaget började skriva utifrån släktforskningen var att jag ville se det som utspelade sig på den där julaftonen 1757 framför mig. Det var något smaskigt att ta itu med!
Som erfaren filmarbetar låg det inte långt borta att börja tänka i scener och miljöer så hon började skapa delar av den värld hon skrev om.
– Ord räcker fint, men jag ville även se och höra det jag jobbade med. Därför började jag bygga miniatyrer. Kalla det yrkesskada efter alla år inom filmen.
Med bland annat drivved, lera och textiler – samt ett rejält tålamod – har Jaana Fomin med minutiös detaljrikedom iscensatt delar av sin text. Hon hittade en uppgift om ett vörtbröd som tidstypiskt nog för 1700-talets Dalsland var utskuret som ett kors, det gav upphov till att hon snidade fram ett helt julbord med allt från Värmlandskorv till sill. Vikten vid detaljer är nästan manisk, arbetet är initierat och drivet av ett stort intresse. Blomkransen i sängen, vedklabbarna i öppna spisen, de snirkliga bakverken och lerkrusen på bordet – allt skapat enligt uppgifter om tidens seder och bruk.
– Vi får se om det resulterar i en roman. Eller om det blir ett slags ljudbok med bilder. Det finns olika sätt att ta till sig litteratur. Det är outforskad mark för mig, men jag utgår från vad jag tycker är kul och intressant. Jag hade velat läsa om den här tiden och de här människorna, därför skriver jag om dem.
”Hör Ida Hallquist i huvudet”
Just julfirandet vid den här tiden med dess traditioner och seder, intresserar henne. Det är en tid olik vår egen.
– Maträtter och skrock. Hur tänkte man? Vad styrde tankarna? Det är spännande att ta del av. Det där vörtbrödet som var format som ett kors, det var det första jag gjorde. Först tänkte jag baka det, alltså på riktigt, men så valde jag att göra det i lera i stället. Och gör jag miniatyrer tar det inte så stor plats. Men så växte projektet, jag började göra allt möjligt. Från dörrar och tunnor till sängar och stolar.
Hon är nördig när det gäller detaljer, erkänner hon.
– Men det har jag igen. För om jag fastnar i texten, så kan jag få det att lossa genom att illa med miniatyrerna. De får mig att se nya saker, de blir som ett verktyg i skrivandet. Samtidigt rensar det skallen att sitta och pilla med dem.
Roman, ljudbok eller varför inte en serie eller film. Jaana Fomin och Ulf Malmros har tidigare arbetat med humor och familjerelationer, men de har inte gjort ett historiskt drama.
– Det är nog för omfattande för att passa en film, men en tv-serie kanske. Det skulle vara kul och jag gillar att drömma stort. Jag har hela tiden "mina" skådespelare i huvudet när jag skriver.
Bland de skådespelare hon räknar till sina märks Ida Hallquist som medverkade i "Ack Värmland" och Björn Ling och Johan Östling som gjort stora roller i flera av Malmros-Fomins filmer.
– Jag hör ofta Idas röst när jag skriver. Så i min värld är det här redan en film.
Hon skrattar och konstaterar.
– Det är härligt hur inspiration funkar.
Har du fått med Ulf på tåget, har han visat intresse för det du hittat om hans släkt?
– Han är nog ganska smickrad över att jag håller på med det här. Jag har läst det jag har skrivit för honom och han tycker det är jättekul. Han är bra på att ge feedback och är stöttande, det här är ju ett nytt slags berättande för oss. Exakt vad det mynnar ut i återstår att se. Just nu är det väldigt spännande med all den här kreativiteten.
"Jaanas Julkalender" finns på Instagram.