David Ritchard andas tungt, ursäktar sig och tänder en cigarett. Turnélivet är slitsamt, det har varit många veckor på vägarna och konserten i Karlstad är den sista på en lång och slingrande turné.

– Det har varit ett tufft år och det känns värdigt med ett avslut i Karlstad. Jag håller kronan bland Svea rikes länder nära hjärtat, säger han och berättar att han för första gången i sitt vuxna liv kan se fram emot en ledig julhelg.

– Tidigare har jag alltid jobbat i mataffär eller på Systembolaget under jul. Så första lediga julen, det ser jag fram emot.

Ett framgångsrikt år närmar sig sitt slut. Fjolårets album "Blåbärskungen" har hyllats av såväl publik som press och årets uppföljande ep "Rockbotten" har fallit i samma goda jord. Det är bara drygt ett halvår sedan han släppte sargen, sa upp sig från jobbet på Systembolaget och gav musiken sitt fulla fokus. Årets turné har liknats vid ett segertåg.

– Allt har pågått konstant i år – konserter och skivinspelningar. Det här blir min andra konsert i Karlstad för året.

En av dem som ser fram emot Karlstadsbesöket är Maria Mayer, hon har en historia med David Ritschard som de båda håller som speciell.

– Maria var den som förstod mig, fortsätter David Ritschard.

– Under mina gymnasieår var hon den som såg mig. Jag kände mig inte helt hemma på en estetlinje, jag hamnade på sniskan där, och hade ingen plan eller tanke på att jobba med musik, jag tyckte inte att det var ett riktigt jobb.

Han låter förundrad över hur hans tankegångar gick under de här åren.

– Men med Maria kände jag mig trygg, jag kände att hon försökte förädla snarare än att förändra mig. Hon såg en kvalité i mig.

Maria Mayer har arbetat som sångpedagog och musiklärare sedan 90-talet. Parallellt har hon frilansat som sångare i både musikal- och operasammanhang. I dag jobbar hon på Kulturskolan i Karlstad och tidigare har hon bland annat arbetat på Wermlandsoperan och uppträtt på många scener runt om i landet. Under några år hade hon Stockholm som hemmaadress och var musiklärare på Stockholms Estetiska gymnasium. Det var där hon för första gången träffade David Ritchard.

– Han var en av mina sångelever, berättar Maria Mayer.

– Sång var hans huvudinstrument. Jag har haft så många elever genom åren och de har alla gett mig minnen, men David var speciell redan från början. För honom handlade det inte bara om att utveckla en sångröst, han skrev egen musik och egna texter.

Hon minns ett tillfälle som hon ofta återvänder till.

– Jag bad honom ta med gitarren och sjunga en av sina egna låtar. Och när vi satt där, bara han och jag, och han körde några låtar... Jag blev stum. Texterna var så sjukt intelligenta, det stack ut verkligen. För mig lät det som en blandning mellan Peter LeMarc och Allan Edwall.

När hon hittade målföret igen öste hon beröm över sin elev.

– Man vill alltid peppa och pusha elever, men man vill inte ta i för mycket och skapa falska förhoppningar. Men David var så jädra duktigt och hade redan hittat sin grej, hans sångröst var fantastisk. Det fanns ett djup i texterna, musiken var finurligt och vi pratade om religion och politik och hade jätteintressanta diskussioner. Det där ögonblicket när jag fick ta del av hans låtskrivarskatt, det kommer jag alltid att minnas.

Maria Mayer minns vidare att David hade åsikter som han kunde formulera på ett för gymnasieungdomar ovanligt moget sätt.

– Jag berättade för honom att man kan leva på musik, det kan vara ett yrke. Uppmanade honom att låta andra få lyssna på det han gjorde. Vid den här tiden jobbade han extra på Willys efter skolan, han var knegare från söderförort – "Njae, musiken är nog ingenting för mig, jag kommer nog att jobba kvar på Willys" – det var hans utsiktsplaner.

De har haft lite kontakt under åren sedan gymnasietiden och Maria Mayer har nyfiket följt Davids utveckling.

– Det är lätt att man så här i efterhand höjer upp någon efter att framgången har kommit, men för mig var David en elev som jag verkligen trodde på från första början. Det handlar inte om att eleverna ska lyckas med en karriär eller bli berömda, men det fanns en substans i det han gjorde som är ovanlig för hans ålder.

– När det small till, när den där magiska recensionen i DN kom, då var min första tanke "Vad var det jag sa!".

”Ingenting skulle finnas”

David Ritschard var i de sena tonåren under tiden med Maria Mayer. Han började i gymnasiet 2005.

– Jag tänker ofta på Maria och är väldigt tacksam för att hon såg mig. Varje gång det kommer upp diskussioner om kommunala musikskolan och liknande tänker jag på Maria.

Han pausar och samlar orden, mån om att nå fram.

– Häromdagen satt jag hemma i köket och insåg under ett snack med frugan att om det inte vore för musikskolorna – från kommunala musikskolan till musikklasserna – skulle ingenting av det jag har omkring mig finnas. Varken frugan eller sångerna eller bandet. Det är inget du kan skoja bort! Men det är först i retrospektiv jag har förstått det, när man börjar fundera över hur det blev som det blev. Jag kommer inte från en musikalisk familj, så utan skolan hade jag inte kommit någon vart. Hade inte hamnat i de här sammanhangen.

Han drar parallellen mellan kultur och idrott.

– Det här med bredd och spets, det är samma sak inom kulturen som inom idrotten – det kommer ur ungdomsverksamhet och föreningstänk. Båda min frus föräldrar är riksspelemän, hon har inte varit lika beroende av den offentligt finansierade kulturverksamheten som jag. Hon hittade in i musiken ändå. I mina ögon finns det något fint, demokratiskt i offentlig verksamhet.

"En speciell plats i mitt hjärta”

Maria Mayer och David Ritschard har inte setts på många år. När jag kopplar telefonin så vi kan prata alla tre märks det starka bandet mellan dem direkt.

– Du Maria var den som såg vad jag kunde, vad jag kanske var bra på. Du lät mig göra det jag ville göra, det jag var intresserad av. Det var viktigt för mig.

Maria svarar.

– Du har en speciell plats i mitt hjärta, det vet du.

– Desamma.

Gymnasieåren kan vara en känslig tid, David drogs med svagt självförtroende.

– Det är en tid som formar en mycket, säger han. Jag minns att jag aldrig kände något behov av att revoltera mot Maria, när hon kom med förslag så kunde jag ta till med det. Vi kunde mötas.

När Maria Mayer i skolåldern började söka sig mot musiken var engagerade lärare tongivande. Hon har själv liknande erfarenheter av sina lärare som David i sin tur har av henne.

– För min del var det avgörande. För hur mitt liv har gestaltat sig. Som lärare kan man få en person att inse sin talang eller begåvning. Man kan informera om hur mycket jobb det krävs för att nå fram och man kan leda unga människor i rätt riktning. För mig som elev var det ovärderligt, berättar hon. De engagerade lärare jag hade styrde mig i rätt riktning.

Hon lyfter fokus och pratar om kulturskolorna i mer generella termer.

– Runt om i landet finns en lärarkår med många års utbildning i ryggen. I dag är utbildningen lika lång som en läkarutbildning. Det är lagstiftat av barnen ska ha rätt till en meningsfull fritid och där spelar Kulturskolorna en viktig roll.

På andra sidan nyåret är David Ritschard bland annat aktuell som en av artisterna i SVT:s musikserie "Jills veranda".

– Att David har kommit så lång behöver inte ha någonting med mig att göra. Men om man som lärare ser en elev som brinner för något, som har hittat sin passion, kan en lärare putta den eleven i rätt riktning. Många unga har inte självförtroendet, en lärare kan stötta och peppa och hjälpa även med det mentala. Det är en hård bransch, man behöver stöd för att palla.

David Ritschard med band spelar på Nöjesfabriken i Karlstad den 10 december.