Äldre sjuka personer kan inte alltid fatta beslut om vård själva

Insändare
PUBLICERAD:
Vår äldrevård måste bli bättre, tycker insändarskribenten.
Foto: Hasse Holmberg / TT
Anhörig-engagemang till äldre sjuka människor som inte klarar sig själv, i alla fall i den kommun mina tre äldre anhöriga har bott eller bor, är som att delta i en förhandling med strutshuvuden i sanden. Eller att angripa väderkvarnar.

Eller byråkratiska papperskvarnar? Speciellt om den hjälpbehövande har någon psykisk mental låsning, till exempel en bit gången demens eller depression och tappat logiskt tänkande och förstår inte att ansöka själv om mer vård eller ett tryggt vårdboende.

Trots att läget i vardagen är akut och riskfyllt sen månader tillbaka...

Kommunens ansvariga ställer sig då av någon anledning på den förvirrades, den galet förändringsräddes, den livströttes, den stackars utsattes sida trots hens blindhet för sin ohållbara situation. Den är uppenbar för alla runt, utom för den som ska ta det hjälpande beslutet.

Och den gamles farliga situation fortsätter tills en allvarlig olycka eller ett dödsfall sker.

Är det tjänstemän eller kommunens politiker som inte förstår de anhörigas oro? Ok, jag vet. Ibland är folk oroliga för sina anhöriga äldre för tidigt. Kanske för ofta.

Men när jag berättat min erfarenhet om detta för bekanta och vänner så berättar nästan alla om denna kamp med biståndssamordnare som pratar om integritet och brukarens vilja in i absurdum troligtvis för att inte kommunen är förberedd och planerade för den tilltagande mängden av behövande åldringar. Som har större problem än vad en hemtjänst har kunnande tid eller kapacitet för.

Nämner inte kommunens namn men jag tror folk i alla kommuner känner igen sig i min beskrivning. Det är nog ett landsomfattande problem.

Man hoppas att de som jobbar närmast de behövande både i hemtjänst och olika äldreboenden orkar och vågar rapportera, visselblåsa, det de ser i stället för att ge rapporter deras överordnade vill höra. Även för sin egen arbetssituations skull. För anhöriga har mycket svårt att nå fram. Det är helt klart.

Kanske det är tjänstemännen som inte får politikerna medvetna. Kanske låsta i något kommunalt lojalitetslimbo. Och tiger om alla sina möten med oroliga anhöriga.

Då är i så fall denna text även för er skull. Vår äldrevård måste bli bättre.

Bekymrad anhörig

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.