Ett bemötande grundat på respekt för den särskilda situation varje person befinner sig i kan bidra till att stärka både självkänsla och egenmakt och minska risken för diskriminering, skriver Monica Ekström, Georg Andrén och Åsa Johansson.
Idag är det Internationella funktionsrättsdagen. År 1992, deklarerade FN den 3 december som officiell dag för personer med funktionsnedsättning.
Ingen ska lämnas utanför är den övergripande principen för Agenda 2030 som FN:s generalförsamling antog 2015 med mål att minska ojämlikheter och orättvisor på alla nivåer. Flera av de 17 hållbarhetsmålen refererar direkt till funktionsnedsättningar, bland annat de som rör utbildning, sysselsättning, ojämlikhet samt hållbara städer och samhällen. Trots detta, och trots att vi har en diskrimineringslag som bland annat ska skydda personer med funktionsnedsättning, vet vi att diskriminering på grund av funktionsnedsättning förekommer i många delar av samhällslivet. I Diskrimineringsombudsmannens senaste statistikrapport över anmälningar är funktionsnedsättning den vanligaste orsaken till anmälan om diskriminering. Och då vet vi att långt från alla anmäler.
Ett bemötande grundat på respekt för den särskilda situation varje person befinner sig i kan bidra till att stärka både självkänsla och egenmakt och minska risken för diskriminering. Upplevelsen av ett gott bemötande är viktig för att vi ska känna tillit och förtroende. Detta gäller inte minst personer med funktionsnedsättning. Att se människan bakom sjukdomen eller diagnosen, att lyssna och samtala ökar delaktighet och förutsättningarna för att förstå varandra.
Barn med funktionsnedsättningar behöver stöd för att utveckla självständighet och beslutsfattande, utveckla sina sociala färdigheter samt förmågan att fatta egna beslut. De måste, och har också rätt att vara delaktiga i planeringen av sin framtid. Ju mer involverade och aktiva de är, desto bättre blir övergången till vuxenlivet. Trots detta ser vi att unga vuxna med funktionsnedsättningar har sämre villkor än sina jämnåriga utan funktionsnedsättningar. Att gå från att vara ungdom till att bli vuxen kan innebära att flytta hemifrån, börja studera eller arbeta, skapa nya relationer och möta krav på att fatta egna beslut. Alla människor ska ha likvärdiga förutsättningar att klara de förändringarna, oavsett om du har en funktionsnedsättning eller inte. Barn och unga har kunskap om sig själva som ingen annan har. När de inte blir lyssnade på, sedda och involverade, försummas deras rättigheter och risken ökar för att missbedöma deras behov.
Vi har som samhällsaktörer olika roller, lika viktiga i arbetet för att personer med funktionsnedsättning ska uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet. Som offentliga aktörer, ett ansvar att respektera de åtaganden Sverige gjort enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, förebygga diskriminering och bemöta människor med respekt utifrån den enskildes situation. Som civilsamhällesorganisation, en viktig roll som röstbärare, granskare och kravställare. Det är med gemensamma krafter och i de rollerna vi tar tydliga steg för att möjliggöra för personer med funktionsnedsättningar att få ett gott liv i Värmland.
Under veckan har vi tillsammans genomfört Värmlands första Funktionsrättsvecka, ett samarbete vi kommer att fortsätta med. Vår gemensamma vision i Värmlandsstrategin är ”Ett hållbart Värmland som förändrar världen”. Det innebär ett jämlikt och tillgängligt län för alla – ett län där alla människor har funktionsrätt.
Monica Ekström
Ordförande, Funktionsrätt Värmland
Georg Andrén
Landshövding, Värmland
Åsa Johansson
Regionstyrelsens ordförande (S)