EU trycker återigen på för att släppa in Rumänien och Bulgarien i EU:s Schengenområde. Regeringen tänker rösta ja till förslaget. Varför då?
Bulgarien och Rumäniens anslutning till Schengenområdet, alltså samarbetet som utgörs av de länder som avskaffat sina gränskontroller till andra Schengenländer, har länge varit en aktuell fråga. Senast stoppades förslaget i fjol. I december ska frågan återigen testas, och denna gång verkar det som att enbart Nederländerna och Österrike kommer sätta sig på tvären. I Sverige har regeringen lagt förslag om att rösta för ländernas anslutning. Men sedan har det varit rätt tyst.
Bulgarien och Rumänien är länder som länge kämpat med allvarliga problem. Bland EU-länderna rankas de allra sämst i den årliga korruptionsmätningen Corruption Perception Index (Transparency International 2021). De har en allvarlig kriminalitet, som även Sverige känt av de senaste åren när organiserad brottslighet i form av bland annat stöldligor från länderna kommit på besök. I övervägande majoritet av Sveriges tiggare kommer även därifrån.
Att släppa in Rumänien och Bulgarien rimmar inte väl med Tidöavtalets utfästelser om att på allvar göra upp med kriminaliteten samt förbjuda tiggeri. Givetvis är det fortfarande möjligt både beivra brott och förbjuda tiggeri även om Rumänien och Bulgarien skulle anslutas till Schengenområdet, men det vore att göra arbetet ännu lite svårare. Mer brottsprevention med färre verktyg är en svår ekvation att lösa.
En stor del av migrationen till EU kommer även via dessa länder. Karl Nehammer, Österrikes förbundskansler, hävdade under presskonferensen där han meddelade sin skepsis i frågan att hela 40 procent av Österrikes illegala migration kommer via Bulgarien och Rumänien (Euractiv 24/11). Att då tillåta fri rörlighet skulle antagligen förvärra situationen ytterligare.
Ardalan Shekarabi, Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson, var inledningsvis kritisk mot förslaget. ”Det här är ingen liten fråga. I praktiken skulle det här innebära att kontrollen vid in- och utresa tas bort. Vi gör inte bedömningen att det ligger i Sveriges intresse vad gäller den inre säkerheten att göra detta,” som han själv uttryckte det (DN 11/11). Det var en klok invändning, och eftersom även Sverigedemokraterna är emot förslaget – och de två partierna samlar en majoritet i riksdagen – hade regeringen förlorat omröstningen. Sedan svängde S och anslöt sig till regeringens linje, och därmed tycks frågan vara avgjord.
Det är inte helt lätt att förstå varför regeringen valt denna linje. Kanske särskilt eftersom regeringen varit fåordig i frågan. Om Nederländerna och Österrike håller fast vid sitt nej så är frågan oavsett avgjord, eftersom beslut i EU:s ministerråd kräver enhällighet. Det är därmed inte särskilt sannolikt att Schengenområdet kommer utvidgas till Rumänien och Bulgarien. Men varför inte Sverige också röstar nej är ändå en fråga som bör besvaras.