”Trodde polisen ringde” – glada men lite chockade kulturpersonligheter prisas

En sätter färg på Karlstad och en bevarar dess stolta föreningshistoria.

Här är 2022 års kulturstipendiater till Gustaf Frödings minne: två starka, men lite omtumlade kvinnor.

– När det ringde trodde jag att det var polisen eller något som gått snett.

Berith Sande lyfts fram av kultur- och fritidsnämnden som en aktiv eldsjäl, som från 1978 och ända fram till i år varit arkivchef på Föreningsarkivet, där hon ”varit en av garanterna för att stadens föreningshistoria bevarats, vårdats och levandegjorts”.

Marthe Hem har som projektledare för Karlstad street art bidragit till att ”sätta färg på Karlstad och lyfta fram en viktig konstform” och ”lyckats få berömda graffitikonstnärer att måla Karlstads gråa betongfasader med konst och poesi”.

Susar förbi Gustaf dagligen

Pristagarna avslöjades vid en pressträff i Bibliotekshuset på onsdagen. Själva stipendierna och checkarna på 50 000 kronor vardera får de ta emot den 8 december vid ett möte med kommunfullmäktige, men redan nu fick de motiveringarna upplästa för sig.

– Wow! är Berith Sandes spontana replik när hon hört de uppskattande orden.

– Jag tänkte på Gustaf i morse när jag susade förbi Alster med herrgården på ena sidan och Frödingstenen på andra, säger Berith, som bor i Kristinehamn och pendlat till jobbet i Karlstad sedan 1982.

Trodde polisen ringde

Hon tycker att beskedet om priset fortfarande känns lätt overkligt och lite av samma känsla har även Marthe Hem, som blev rörd och glad när hon fick telefonsamtalet.

– När det ringde trodde jag att det var polisen eller något som gått snett. Jag grinade hela samtalet, säger hon.

Det säger något inte bara om pristagaren utan också om hur underläget gatukonsten ofta befinner sig i, men Karlstadsprojektet har uppenbarligen sett till att denna konstform nått ut till fler på ett positivt sätt.

– Det är väl ingen hemlis att graffitin haft rykte om något slags fulkultur i många år. Nu kommer väggarna till oss, säger Marthe Hem.

Väcker elden i magen

Hon får många förslag från fastighetsägare och andra om möjliga väggar och ser effekter inte bara på ytan. Konsten skapar trygghet, stolthet och mer än så.

– Det är bevisat gång på gång att ställen som blir målade och där medborgarna får vara en del av utsmyckningen av det som våra konstnärer ser på som allas vårt vardagsrum – att den delaktigheten gör någonting. Det är kanske det vackraste med de projekten vi kör, säger hon. Det handlar om att väcka elden i magen, det räcker att en har det, så sker det något.

Hon ser också gatukonsten som ett led i destinationsutvecklingen och nu längtar hon efter att fortsätta gatukonsten spridas, inte bara i Karlstad utan också i övriga Värmland.

Var kommer elden i magen på dig själv ifrån?

– Det är nog en liten fan därinne, som tycker att det vore rättvist om de som dekorerar gatorna får lov att fortsätta med det fast i andra former och jag tycker det är väldigt synd att talangfulla människor väldigt ofta straffas. Det här är killar och tjejer som lägger 10 000 timmar på att bli bra på sitt jobb och väldigt ofta får de både skäll, utanförskap och stryk av vakter innan de ens fyllt 15.

En eldsjäl i bakgrunden

Berith Sande brinner också för sitt jobb, även om hon pratar mer om samarbete och de dolda kvinnor hon forskat om än om sig själv på pressträffen.

– Eldsjäl kan man vara på olika sätt. Många gånger tänker man på såna som går i täten, liksom tar initiativ till massor av saker, men här har det varit att driva något och försöka göra det känt och framgångsrikt, säger Berith Sande.

Nu faller ljuset på henne och visst är hon glad och stolt över stipendiet, men också glad över att ha fått vara med på en så lång resa med arkiven i Värmland. ”Det har varit fantastiskt.”

Snart ska hon bli pensionär men än är hon inte klar. Först ska hon slutföra och presentera en storsatsning där tio värmländska kvinnor i politiken har djupintervjuats. Det ska ske inom kort och sedan väntar nya djupdykningar i arkiven.

– Arkivforskning och alla spännande ledtrådar som finns i arkivhandlingar är något som alltid kommer att sysselsätta en numera avgången arkivchef, konstaterar hon.