Ett svärd värdigt en riddare och en tvåstjärtad sjöjungfru är två av föremålen som sätter ljus på Karlstads spännande historia.
Båda har hittats i Karlstad och båda finns med i en ny utställning på Värmlands museum.
– Karlstad har fått en ny symbol, säger arkeologen Ellinor Larsson.
Arkeologi är hett – just nu uppmärksammas den både i en ny utställning på Värmlands museum och i museets årsbok för 2022.
”När cirkeln sluts – Jonas Liveröd möter den arkeologiska samlingen” heter utställningen, som förutom konstnärens tolkningar och urval ur museets samlingar också innehåller en lång rad fantasieggande fynd som museets arkeologer valt ut ur samma samlingar.
”Väldigt spännande”
– Den här skålen hittade vi på Stora torget 2019, när vi var där och grävde ett schakt, berättar Ellinor Larsson, arkeolog och verksamhetschef.
Skärvorna kunde fogas ihop till en nästan hel skål och den tidsbestämde sig själv:
– Vi hade turen att det står i botten att den är gjord 1667 och det är ju väldigt spännande, för då behöver man ju inte lägga ner en massa krut på att ta reda på när. Däremot ville vi gärna veta hur och varför, säger hon.
Sola får en konkurrent
En skål från 1667 är intressant i sig, men än mer spännande blir den av hur ena handtaget på skålen är utformat.
– Karlstad har fått en ny symbol. Vi har redan Sola i Karlstad – nu har vi en sjöjungfru också, säger Ellinor Larsson.
Sjöjungfrun har två stjärtar vilket betyder att den har med sötvattenskällor att göra. De enstjärtade är havsvarelser, berättar Ellinor.
I museets gömmor fanns redan fler keramikskärvor med tvåstjärtade sjöjungfrur.
– Vi hade 20 stycken sådana här och det är ovanligt många. Motivet kanske inte är det första man tänker Värmland, men vi gjorde analyser för att ta reda på om leran är härifrån, och det är den.
Otroligt duktig
Keramikern Thomas Salzer har gjort en rekonstruktion av skålen och har kunnat ge ledtrådar om hur 1600-talets krukmakare skapade sitt verk.
– Det är en otroligt duktig hantverkare som gjort den här. Den här är en symbol. Vi kanske aldrig får fram något namn på den som gjorde den, men den är så specifik så jag tror att människor levde då visste vem det var, säger Ellinor.
”Något slags besvärjelse”
Till föremålen som sätter fantasin i rörelse finns också ett svärd, som hittades vid muddringar i Tullholmsviken 1948. Det är 85 centimeter långt och har svårtydda inskriptioner med silverinläggningar på en blandning av forngermanska och latin.
– Det är något slags besvärjelse, tror Hans Olsson, arkeolog vid Värmlands museum och berättar att det är ett ovanligt fynd: bara fyra liknande har hittats i hela Sverige.
Som att ha en Maserati
– Det är inte vilket svärd som helst. Det är ju ett sånt man ser på film. Och trots att det varit igenom ett mudderverk och legat i vatten sen kanske runt år 1200, så är det ändå i så pass bra skick, säger han.
Vem ägde det?
– En väldigt speciell person. Det finns kopplingar till Nordeuropa med de här. Man kan tänka sig att det är en person som deltagit i strider. Det bör vara något slags riddare eller motsvarande. I och med dateringen är det också intressant: just under den här perioden är det mycket stridigheter i Västergötland, med kända slag som slaget vid Lena, som bland annat omskrivs i Arn-böcker. Kanske är det någon person som deltagit i de striderna som antingen roffade åt sig det eller hade det som sin personliga ägodel, säger Hans Olsson.
– Många har ett svärd, men att ha ett sånt här svärd är som att ha en Maserati, säger Ellinor Larsson.
Liveröd intar Värmlands museum: ”Den här besten har nästan tagit livet av mig”