I år är det 500 år sedan Luther gav ut Nya testamentet på tyska, en handling som skulle få avgörande betydelse för såväl det tyska som det svenska språket. Det hela skapade nämligen en lavin av bibelöversättningar till folkspråk, och redan 1526 kom Nya testamentet ut på svenska. 1541 förelåg så hela Bibeln (det vill säga Gamla och Nya testamentet) på svenska – den så kallade Gustav Vasas Bibel.
Men hur kommer det sig att Lutherbibeln fortfarande är ett sådant känt standardverk i Tyskland medan Gustav Vasas Bibel från 1541 är relativt okänd för svensken i gemen? 1541 års kyrkobibel är ju trots allt det i särklass viktigaste dokumentet i svensk språkhistoria, eftersom det kom att prägla svenskan i så många århundraden. Det dröjde dessutom ända fram till 1917 tills vi fick en helt ny översättning. Fyrahundra år av kulturpåverkan har dock satt sina spår, med konsekvensen att betydande delar av Gustav Vasas Bibel finns kvar i det svenska språket. Och det utan att vi i normalfallet är medvetna om det. Vi säger till exempel att vi ”går från klarhet till klarhet”, och vi talar om ”att ta sitt förnuft till fånga”, utan att för den skull inse att det är aposteln Paulus vi citerar (från Andra Korinthierbrevet, i båda fallen). På samma sätt talar vi om ”döden i grytan” utan att reflektera över att det är en berättelse från Bibelns Andra Konungabok vi refererar till. Än idag kan vi identifiera tusentals svenska ord och uttryck som har sin grund i Bibeln. ”Kreti och pleti”, ”Att arbeta i sitt anletes svett”, ”Inte kröka ett hår på någons huvud”, ”Att se genom fingrarna”, ja, listan på svenska ord och uttryck med rötter i Bibeln kan göras hur lång som helst. Vi kan konstatera att Olaus Petris uppmaning år 1530 att prästerna skulle läsa några kapitel ur Bibeln vid varje predikan ledde till att bibliska ord och uttryck efter hand blev en naturlig del av vardagssvenskan.
Något som få tänker på är att 1541 års bibel främst var avsedd för gudstjänst. I normalfallet läste man således inte Bibeln själv, utan hörde den. Det var först under 1800-talet som det blev vanligt att läsa Bibeln själv. Men det dröjde ända till 1917 innan Sverige fick en bibel som var direkt översatt från Bibelns originalspråk, hebreiska och grekiska. 1541 års kyrkobibel var nämligen inte översatt från originalspråk, utan utgick primärt från Martin Luthers tyska översättning. Den var med andra ord en översättning av en översättning. Detta faktum noterades redan på 1700-talet, när allt fler präster, professorer och lärda kunde såväl hebreiska som grekiska i Sverige, och man stundtals kunde se stora skillnader mellan grundtexten och Gustav Vasas Bibel. Våra svenska reformatorer på 1500-talet hade helt enkelt inte den språkkunskap som krävdes för att översätta Bibeln direkt från hebreiska och grekiska.
Summa summarum: Lutherbibeln har på många sätt bidragit till att skapa det tyska språket, ett faktum man väl känner till i Tyskland. Det är synd att vi i Sverige har sämre insikt i den enorma betydelse som Gustav Vasas bibel haft för det svenska språket.
⁉ Visste du… att 2026, när det är 500 år sedan Nya testamentet gavs ut på svenska, så kommer det ut en helt ny svensk översättning av Nya testamentet.