Värdet av att lära sig lukta på mossan

Djur & natur
PUBLICERAD:
Friluftsfrämjandets engagerade ledare kommer fortsätta att väcka barns naturliga nyfikenhet att röra sig bland växter och djur, skriver Hans Rengman, Kristina Ljungros och Kerstin Andersson.
Foto: Claudio Bresciani/TT
I en tid när skärmen blivit många barns bästa vän ger Skogsmulle och skogens värld våra yngsta invånare en möjlighet att få en livslång relation till den superkraft som naturen är, skriver Hans Rengman, Kristina Ljungros och Kerstin Andersson.

Finns det något bättre än att hoppa i vattenpölar, lukta på mossan, klättra i träd? Springa fort genom skogen, stanna upp och bara njuta? Det tycker inte Skogsmulle som i år fyller 65 och firar det genom att fortsätta väcka barns rörelseglädje och nyfikenhet på naturen. Skogsmulles lockrop ”Hej kollikok”, som hörts i så många skogsgläntor med förväntansfulla barn har aldrig varit viktigare än i dag.

Unga i Sverige tillbringar 70 procent av sin vakna tid stillasittande. Andelen barn som vistas varje dag i naturen har sjunkit från 78 procent 2003 till 49 procent 2019. I en tid när skärmen blivit många barns bästa vän ger Skogsmulle och skogens värld våra yngsta invånare en möjlighet att få en livslång relation till den superkraft som naturen är. I Värmland finns 59 utbildade ledare som bidrar med kunskap och är nyfikna på vad barn tänker, gör och kan i naturen.

Forskningen blir allt mer samstämmig. Att röra sig i naturen bidrar till fysisk och psykisk hälsa. Det kan minska negativa känslor och stress, och stärka självkänslan. Bara att leva i närheten till natur kan kopplas samman med förbättrad lunghälsa hos barn.

I många av Värmlands 144 grundskolor och 276 förskolor finns ett stort friluftsengagemang. Men i Naturvårdsverkets senaste uppföljning av målet Ett rikt friluftsliv i skolan framgår att nästan hälften av landets elever inte ges den undervisning i friluftsliv som de har rätt till. I en enkät som Friluftsfrämjandet låtit göra svarar sex av tio kommunpolitiker att det är oroande att skolorna saknar förutsättningar att ge barn erfarenhet av friluftsliv.

Det finns mycket som kommuner kan göra för att stimulera barns och vuxnas rörelse i naturen.

• Ge goda förutsättningar för det lokala föreningslivet att utveckla Skogsmulle- och annan friluftsverksamhet.

Uppmuntra kommunens förskolor och skolor att använda naturen som klassrum genom att fortbilda personal och förse dem med material om utomhuspedagogik.

• Säkerställ att förutsättningar för friluftslivet och attraktiv natur finns med i stadsplaneringen. Forskning visar att användningen ökar mycket om det är mindre än 300 meter till ett grönområde.

Sedan 1957 har två miljoner barn fått höra Skogsmulles lockrop. Friluftsfrämjandets engagerade ledare kommer fortsätta att väcka barns naturliga nyfikenhet att röra sig bland växter och djur. Men fler behöver värna om barns utevistelse. Vi hoppas att Värmlands alla kommunpolitiker vill bidra genom att skapa goda möjligheter för barn och vuxna att med alla sinnen uppleva den natur som vi delar med så många andra arter.

Hans Rengman

Ordförande, Friluftsfrämjandet Region Väst

Kristina Ljungros

Generalsekreterare, Friluftsfrämjandet

Kerstin Andersson

Vd, I Ur och Skur Utveckling

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.