Man ska inte tjäna mer pengar på att jobba färre timmar

Insändare
PUBLICERAD:
Jag vill att ni ska se över reglerna kring a-kassan och göra det förmånligt, inte avskräckande, att jobba extra timmar vid behovsanställning, skriver insändarskribenten.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Jag ringde min a-kassa och undrade varför jag inte fått ersättning för de dagarna jag sökt för. Det är nämligen så att jag och min hustru har studerat vid Karlstads universitet och jag har tagit examen detta år i juni efter tre år och min hustru har en termin kvar till att bli lärarinna i gymnasiet efter fem års studier.

Vi har under denna period haft tre döttrar, sommarjobbat och i allmänhet gjort rätt för oss både ekonomiskt och samhälleligt. Att jag då under sommaren och början på hösten fått korttidskontrakt som butiksbiträde i en butik har gjort oss flytande i avvaktan på att jag ska ha fått det jobb inom vilket jag är utbildad till.

En heltidstjänst är 40 timmar per vecka och behovsanställningarna jag haft har ej uppgått till 40 timmar per vecka (därför har jag sökt ersättning för resterande tid upptill 40 timmar per vecka då jag ej varit provanställd eller tillsvidareanställd). Jag fick till svar från a-kassan att då jag jobbat 30 timmar per vecka så är jag ej berättigad till ersättning då jag då skulle ha jobbat mindre än 25 timmar per vecka. Detta betyder att jag (med hänsyn till min SGI hos Försäkringskassan) gått minus på att åtaga mig extra pass och extra timmar när chefen tillfrågat mig om detta. Hade jag valt att jobba mindre hade jag belönats genom att få ersättning från a-kassan samt lön från arbetsgivaren och ej enbart från arbetsgivaren då totalsumman blir lägre i det senare scenariot.

Jag har länge varit politiskt aktiv och då på högersidan. När vi var på läger och konferenser var det återkommande med ”att det ska löna sig att arbeta” och ”frihet att leva det liv vi vill”. Varken sig lönsamt att arbeta eller särskilt fritt blir det i mitt fall om jag ska rätta mig efter ett socialistiskt byråkratiskt system där hårt arbetande, akademiska, laglydiga småbarnsföräldrar straffas med sådana här otyg och incitament. Det blir dessutom ologiskt att inte vilja betala ut mindre summor än större summor då fackliga förbund och a-kassor torde ha ett intresse för att förränta och höja sin egen likviditet. Detta är något jag ber högern att ta tag i nu när ni har fyra år på er att implementera en högerpolitik där det ”ska löna sig att arbeta”.

Min nästa punkt är den angående flyttstöd. Jag som arbetssökande är ålagd att söka arbete i hela Sverige då jag annars riskerar att bli utan ersättning från a-kassan om jag enbart söker arbete i min egen hemstad. Jag har gjort vad ni ålagt mig och sökt arbete från Kristinehamn där vi bor ända upp till Kiruna. Jag har faktiskt fått ett jobb i Kiruna, ett välbetalt jobb inom kommunen. Då det är 140 mil från Kristinehamn till Kiruna förstår vi snabbt att detta kommer att bli kostsamt att flytta hela familjen och bohaget upp dit. Inte bara ekonomiskt kostsamt utan även känslomässigt då vi har alla våra familjemedlemmar och vänner här i Värmland. Men vi gör det för oss själva, våra barn och Sveriges skull. Jag blev än en gång besviken och chockad då jag fick till svar att flyttstöd har tagits bort från arbetsförmedlingen. Att ni tar bort flyttstödet är en sak, men då ska ni givetvis inte kunna begära att vi ska söka arbete i hela landet. Alla har inte de ekonomiska förutsättningar som krävs för att göra en sådan flytt, inklusive oss då vi ej får ta lån (på grund av att banken tittar två år bak i tiden och då vi studerat ej kan påvisa hög taxering under dessa två föregående år) utan vi får förlita oss på snälla släktingar och vänner. Det är alltså bara att återinföra flyttstödet igen alternativt ta bort kravet att söka arbete i hela landet, logiken är bortom uppenbar.

Då jag ej fick flyttstöd tänkte jag att jag ringer CSN och belånar flytten själv, eftersom jag kommer att betala tillbaka lånet och räntan med min nu mycket högre lön. Jag fick då till svar att; 1. Hemutrustningslånet var borttaget. 2. Det var bara flyktingar som kunde ta sagt lån. Givetvis gjorde detta mig provocerad då jag behövde lånet för det första och för det andra att jag blev diskriminerad i mitt eget land. Likabehandlingsprincipen är något som värnar om mångfald och pluralism i detta land och att göra skillnad på folk på grund av vart de kommer från och särskild mot registrerade medborgare sänder ut otroligt märkliga signaler. Detta är något som jag vet att högersidan inte vill veta av, varken sig diskriminering eller polarisering då samhällsmodellen ”kapitalism” ej gynnas av att som sagt färre arbetar, färre har möjlighet till förändrad demografi och autonomi samt ett apartheidsystem. Det är så att alla pengar - i synnerhet ränta och skatt - är alltid välkomna flöden oavsett vem som betalar dem.

Jag vill att ni ska se över reglerna kring a-kassan och göra det förmånligt, inte avskräckande, att jobba extra timmar vid behovsanställning, man ska inte tjäna mer pengar på att jobba färre timmar! Återinföra flyttstödet igen vilket ökar mobiliteten i detta paradigm där förändrad demografi kommer att kräva en högre grad av mobilitet. Samt att ha ett med rättvist lånesystem från CSN där vi inte gör skillnad på hudfärg eller hemland i fråga om vem som ska få låna pengar eller inte. Och ska ett krav finnas kan ju det kravet vara exempelvis; svenskt medborgarskap och dokumenterad antagning till skola etcetera.

Tillsammans gör vi Sverige bättre med dygder i åtanke och välvilja i handling.

Vill göra rätt

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.