Tillsammans bygger vi ett socialt hållbart samhälle som är jämlikt och jämställt – även för de minsta, skriver Anna-Greta Johansson med flera.
Barnkonventionen har varit svensk lag sedan en tid tillbaka men skillnaden mellan konventionens principer och verkligheten för många barn är allt för stor.
Pandemin, ökade samhällsklyftor, ökade omkostnader, klimatkrisen och en utbredd osäker tillvaro på grund av tillståndet i världen kräver att vi gemensamt arbetar för en stabil och förutsebar vardag med hållbarhet och mångfald som en tydlig prioritering. Vi befinner oss i samma storm, men vi sitter inte i samma båt. Några har lyxjakter, andra paddlar kanot och återigen andra simmar. Effekterna slår hårdast mot de mest sårbara och redan utsatta grupperna, och barnen drabbas som alltid värst.
Barnrättsperspektivet behöver genomgående stärkas i vårt samhälle. Vi behöver skapa ett sammanhållet, samordnat och systematiskt skydd för alla barn. Många upplever att barnrätten behöver stärkas i utredningar och rättsprocesser, att föräldrarätten behöver inskränkas och att barns möjligheter att hävda sina rättigheter och att få upprättelse måste säkerställas.
Det innebär bland annat att vi behöver bli bättre på att arbeta förebyggande och att olika aktörer runt barnen behöver samverka i mycket högre grad.
Rättigheterna är starkt begränsade för de barn som befinner sig i våldsutsatthet, otrygga skolmiljöer, myndighetsutredningar och rättsprocesser. Köerna för en utredning på BUP i Värmland är minst två år, samtidigt som de första nationella riktlinjerna för barn med autism och ADHD kom i dagarna, i vilka en pekar på hur viktigt det är att arbeta med så tidiga insatser som möjligt.
Vi behöver se över möjligheten att inrätta speciella barndomstolar för att barns rättigheter ska få fullt genomslag och för att möjligheterna till upprättelse för barn ska finnas fullt ut. Sverige har ännu inte skrivit under det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen. Det innebär att barn i Sverige inte har rätt att föra fram klagomål till FN:s Barnrättskommitté om staten inte uppfyller Barnkonventionen.
Barn är dubbla rättighetsbärare eftersom de har egna rättigheter precis som vuxna, samtidigt ska de ses som en sårbar grupp med särskilda skyddsbehov. Än mer krävs av skyldighetsbärare när det gäller att säkerställa rättigheterna för barn som lever i olika former av utsatthet.
Hur kan vi då försvara att barns rättigheter inte får fullt genomslag idag, samtidigt som barns möjligheter till upprättelse är begränsade?
Barnkonventionen måste få större genomslag i alla barns vardag. Vi måste fortsätta höja statusen på frågorna genom att erbjuda det starkast möjliga skydd vi kan. Det gör vi först och främst genom att som vuxna, och särskilt som beslutsfattare, beakta barnrättsperspektivet och ta kränkningar av barns rättigheter på allvar.
Nätverket SeMig är ett nätverk av organisationer för barnrättsfrågor i Värmland. Vi vill uppmana till ökad kännedom om barnrätten. Vi vill också inspirera till handling och ökad samverkan i länet. Varje år vecka 47 anordnar nätverket en uppmärksamhetsvecka där vi arrangerar aktiviteter med fokus på barns rättigheter.
Tillsammans bygger vi ett socialt hållbart samhälle som är jämlikt och jämställt – även för de minsta.
Anna-Greta Johansson
Junis
Anna-Karin Larsson
Länsstyrelsen Värmland
Anneli Erikson
NBV
Emmie Paulsson
Buff Värmland
Jonas Hult
Bilda
Lars Söderberg
Svenska kyrkan, Grava församling
Monica Ståhl
IOGT-NTO
Nine Karlsson Norman
Agera Värmland
Stefan Jonsson
Rädda Barnen