Ändra lagen för socialtjänsterna

Brott, lag och rätt
PUBLICERAD:
De ökande orosanmälningarna är bekymrande.
Foto: Fredrik Sandberg / TT
Orosanmälningarna ökar. Det visade Socialstyrelsen i sin nyligen publicerade kartläggning över 2021 års anmälningar som upprättas när barn far illa eller vid misstanke om att så sker. Det är en bekymrande utveckling som beskrivs.

Landets socialtjänster tog i fjol emot runt 422 000 anmälningar rörande 216 000 barn. Det är alltså nästan tio procent av alla barn som under fjolåret var föremål för en orosanmälan. 54 procent var pojkar. Drygt 60 procent var tolv år eller yngre. 60 procent av anmälningarna kommer från polis, skola och hälsovård med polisen som största källa. Polisens andel av anmälningarna har dessutom ökat jämfört med föregående år.

Socialstyrelsen pekar efter intervjuer med socialsekreterare på att polisen gör allt fler anmälningar om barn i utkanten på kriminella gäng. Då tidiga insatser innebär större möjligheter för barnet att få hjälp i tid finns det en liten strimma av ljus i dessa anmälningar. Å andra sidan visar dessa anmälningar ofta på att flickor i gängmiljö blivit lika råbarkade som pojkar, samt att kriminalitet och missbruk kryper allt längre ner i åldrarna.

55 procent av alla anmälningar renderade i utredning år 2021. Varje utredning innehöll i snitt 1,9 anmälningar. Samtidigt är socialtjänsternas möjligheter vid en bedömning aningen vingklippt av lagstiftningen. Då det ofta saknas insyn i barnets situation är eventuella tidigare anmälningar en viktig pusselbit. Anmälningar ska förvisso lagras men får inte lagras på ett sätt som möjliggör sökning. Vilket i praktiken innebär pärmar med anmälningarna som bäst sorterade i kronologisk ordning.

I takt med att anmälningarna blir fler ökar också risken för att tidigare anmälningar inte uppmärksammas och att barn riskerar att fara illa. Redan 2019 efterlyste Socialstyrelsen en lagändring som underlättade socialtjänsternas arbete genom att medge att högarna med anmälningar skulle gå att söka i. En sådan lagändring torde vara lika angelägen som snabb att ordna.

Expressens krönikör Sofie Löwenmark uppger om att det ibland räckt med familjens efternamn för att en anmälan inte ska utredas vidare. (Expressen 5/11) Socialtjänsten har helt enkelt inte vågat göra sig ovän med en ökänd klan med stort våldskapital. Löwenmark berättar också efter sina intervjuer med socialsekreterare om chefers ovilja att agera i ärenden som kan kopplas till religion. Till exempel slöjtvång och påtvingad bön. Bilden styrks av Expressens reportageserie ”Larmen från lärare – gängbarn anmäls inte”. (Expressen 2/11)

En del av anmälningarna 2021 förefaller förvisso handla om skolbarn som på grund av coronarestriktioner kom efter i skolarbetet samt barn i familjer som trots att de flyttat utomlands fortfarande är skrivna i Sverige och missat en tandläkartid. Socialstyrelsen framhåller också att alla anmälningar inte ska gå till utredning. Likväl står det alltmer uppenbart att vi, återigen, står dåligt rustade för samhällsutvecklingen. I det här fallet drabbar det en av våra mest sårbara grupper – barnen.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.