Sofia Linder gör konst som öppnar för känslor – alla känslor. Då får den inre clownen kliva ut i ljuset, men också livets stora frågor.
– Jag blandar i en gnutta dysterhet och vemod, säger hon.
Många människor tycker att clowner är lite läskiga. Men Sofia Linder är inte rädd.
– Jo, lite! Men de är så vackra på något sätt. Jag tycker mycket om clowner. De är färgglada och de bjuder på sig själva och bär på mycket spänning. Lite udda är de och jag tycker om udda människor och saker, berättar hon när vi ses på Galleri Värmland på Herrhagen.
Där har hon vernissage på en utställning på fredag, den 11 november, och bland verken hon hängt upp finns en hel del clowner. Hon tycker om deras runda näsor men ser också vemodet som kan finnas bakom masken.
En gnutta vemod
– Jag tycker väldigt mycket om dysterheten också. Jag blandar i en gnutta dysterhet och vemod. Det har jag gärna med i min konst och blandar det med glädjen, säger hon.
Känslor är viktiga, påminner hon, och vi ska inte skämmas för att vi går runt och känner saker.
– Vi bär på så himla mycket sorg, vemod och glädje. Varför kan vi inte mötas lite mer i det?
Ja, varför inte, tror du?
– Det ska vara så jäkla bra. Det ska se bra ut och vi ska stressa ihjäl oss. Du vet, jag tror att man har så himla bråttom att man inte har tid och inte vågar riktigt, säger hon.
Konsten är ett sätt att locka fram känslorna, både egna och andras.
– Man kommer nära sig själv när man målar. Man blir så öppen mot sig själv och mot andra, vilket är bra, men man kan också bli lite skör i det, säger hon.
Kontakten med dem som tar del av hennes bilder, på utställningar eller på Instagram, är ofta stärkande:
– Jag får så mycket fina kommentarer, djupa kommentarer, säger hon.
Tycker om det djupa
Också i sitt andra yrke får hon möta andras innersta tankar och känslor. Hon är frisör två dagar i veckan och i hennes stol får besökaren prata fritt ur hjärtat.
– Jag tycker om det djupa samtalet. Jag blir uttråkad av ytsnacket. Man märker att många tror att de är ensamma om sina problem och det är ju verkligen inte så. Vi måste vara mer öppna med varandra! uppmanar hon.
Hon skriver också och ser många gemensamma linjer mellan poesin, konsten och frisör- och make up-artistjobbet.
– Det är en glädje i att möta varandra och försöka lyfta varandra. Jag tycker man kan nå ut med det i konsten och poesin och det är det jag tycker är kul med frisöryrket också egentligen.
”Behövs verkligen”
Kulturens kraft har hon sett många prov på som konstnär och hon är säker på att kulturen har en extra viktig roll att spela just nu, som en hjälp för nutidsmänniskan att hantera tillvaron.
– När världen är som den är, behövs det ännu mer. Dock tror jag folk kommer att hålla i sina pengar mer, det är en risk, men vi behöver ännu mer hjälp nu och teater, dans, sång och konst – det behövs verkligen.