Den kommersiella aktiviteten i Karlstads centrum ökar. Omsättningsökningen 2021 på 3,5 procent är dock svagare än snittet för jämförbara städer. Det visar årets Cityindex.
– Det är en indikation på att vi behöver samarbeta ännu mer, och att vi behöver ett mer mixat utbud, säger Åsa Eriksson, centrumutvecklare och vd för Centrum Karlstad.
Det är Handelns utredningsinstitut i samarbete med Fastighetsägarna som varje år tar fram djuplodande statistik om flöden av människor i städernas centrum, var vi spenderar pengar och hur mycket. Resultatet, Cityindex, gör det möjligt att göra relevanta jämförelser mellan städer, där Karlstad hamnar i gruppen ”större städer”.
Omsatte drygt 2 miljarder
Omsättningen av all handel, hotellnätter, restaurangbesök och annan kommersiell service i Karlstads centrum var 2,1 miljarder kronor under 2021. Det ska jämföras med omsättningen på Bergvik som var 2,8 miljarder kronor och på Välsviken där den låg på 1,3 miljarder samma år.
– Det är en tuff konkurrenssituation för stadskärnan i Karlstad, konstaterade Miko Roth, kundansvarig på HUI Research när han presenterade rapporten under tisdagen.
Från en låg nivå
Omsättningsökningen i Karlstads city på 3,5 procent skedde från en låg nivå. Pandemiåret 2020 blev resultatet minus 21 procent. Återhämtningen kan alltså betecknas som beskedlig.
– Men då ska vi komma ihåg att det fortfarande var pandemirestriktioner under första halvåret 2021. Det är ganska bra att ni lyckades hämta upp det stora tappet på bara ett halvår, säger Miko Roth.
Karlstads stadskärna presterade dock sämre än snittet för jämförbara städer, där den genomsnittliga omsättningsökningen var 5,9 procent under 2021.
Från undersökningen
Externa handelsplatser i Karlstad står för 56 procent av detaljhandeln i kommunen. Detta är en högre andel än för jämförbara städer där rikssnittet är 46 procent.
Stadskärnan står för 14 procent av den totala detaljhandelsomsättningen i Karlstads kommun. Detta är en något lägre andel än rikssnittet för jämförbara städer som är 15 procent.
Karlstads stadskärna har ett högre nettoinflöde av arbetspendlande personer än jämförbara städer.
3 procent av kommunens befolkning bor i stadskärnan. Detta är en lägre andel än i jämförbara städer.
Omsättningen i Karlstad stadskärna ökade med 3,5 procent 2021, vilket är en svagare ökning än andra jämförbara städer, där rikssnittet var 5,9 procent.
Den bransch som gick bäst var hotell (plus 19 procent), medan kategorin hem och fritid hade det tuffast (plus 0,2 procent).
Karlstads kommun har ett försäljningsindex över 100, vilket tyder på att kommunen attraherar köpkraft från andra kommuner.
Detaljhandelsförsäljningen har ökat mindre i stadskärnan jämfört med kommunen i helhet.
Lokala slutsatser
En av slutsatserna i rapporten är att så kallad platssamverkan är positiv, där olika aktörer går samman för att göra staden attraktivare. Rapporten förespråkar också att man frågar vanligt folk om vad de vill ha.
– Under pandemin startade vi city walks med personer som har en relation till stadskärnan där de fick komma med synpunkter. Så vi gör det redan men vi kan göra mer, säger Åsa Eriksson som också lyfter fram årets halloweenparad som ett lyckat exempel på aktivitet som drar folk till centrum.
– Det var fantastiskt mycket härliga människor på plats, och man såg glädjen i att ses.
– Det behövs komplement till handeln för att skapa flöden och där pratar vi mycket om kulturens inverkan. Med den här rapporten kan man också visa att ett rikt kulturutbud genererar omsättning i faktiska pengar, säger Sanna Andersson, näringspolitiskt ansvarig på Fastighetsägarna i regionen.
HUI:s rekommendationer
Ett mixat utbud av verksamheter i stadskärnan, såväl kommersiella som icke-kommersiella, driver på omsättning och besöksflöden i stadskärnan.
När allt fler av de rationella inköpen flyttar till nätet blir den lustfyllda shoppingen, i kombination med möten och upplevelser, en viktigare del av det fysiska erbjudandet. Nischade, unika koncept som erbjuder en personlig köpupplevelse och som också fungerar som mötesplatser har stor potential när det gäller att återuppliva stadskärnan och dra nya typer av flöden till platsen.
Goda grannar stärker varandra, och överraskande synergieffekter kan skapas mellan till synes helt olika verksamheter. Därför är platssamverkan A och O för att få ihop det diversifierade utbudet i stadskärnan.
Kultur driver inte bara på besöksflöden utan bidrar även med andra mervärden till stadskärnan. Analysen visar på en omsättningsökning på över 4 procent i medelstora städer och småstäder. Dessutom bidrar kultur till liv och dynamik som skapar besöksanledningar och får besökarna att vilja stanna kvar.
Utbildningsverksamheter kan ge stadskärnan besöksflöden i form av både unga och vuxna som tar del av stadslivet.
För att få ett rikt stadsliv är det viktigt att fråga människorna som nyttjar platsen. De sitter på värdefull information för att skapa välmående.
– Det viktigaste i sammanhanget är samverkan mellan olika aktörer: fastighetsägare, handlare, krögare, kommunen. Det är ingen som äger stadskärnan, det måste till samverkan och vi arbetar ständigt med att ta det vidare, fortsätter hon.
– Vi har regelbundna frukostmöten där vi diskuterar olika frågor men vi har ett långsiktigt strategiskt arbete framför oss, säger Åsa Eriksson som ser Cityindex som ett värdefullt verktyg i det arbetet.
Från handlarhåll hör man ibland önskemål om lägre hyror för att ge handeln bättre förutsättningar. Hur ser Fastighetsägarna på det?
– Det kan tyckas som en enkel lösning men att sänka hyrorna är inte en långsiktig hållbar strategi. Det är viktigt att i en stadskärna ha fastighetsägare med långsiktigt perspektiv, som tillsammans med övriga aktörer bidrar till ett attraktivt utbud. Fastighetsägare måste kunna se att deras fastighetsägande är affärsmässigt och att investeringar de gör får det resultat de räknat med. Genom att sänka hyror riskeras investeringsviljan i hyresfastigheter i stadskärnorna långsiktigt att minska, säger Sanna Andersson.
– I lokalhyresavtalet som tecknas mellan hyresvärden och hyresgästen finns möjlighet till förhandling och det finns även en flexibilitet i hur hyran kan sättas och beräknas. I stället för sänkta hyror behöver stadens aktörer tillsammans se hur flödet av människor till och i stadskärnan kan öka och hur sedan den konsumtionsviljan matchas med ett attraktivt utbud.