Erika Jonsson hyllar sin Parkinsons-sjuka pappa på fars dag: ”Det mest äkta jag har skrivit”

På söndag är det fars dag och några dagar innan släpper countryartisten Erika Jonsson en låt till sin pappa Kenneth.

Hon beskriver låten som en ärlig, inte skönmålande, hyllning till sin pappa som lever med Parkinsons sjukdom.

Countryartisten Erika Jonsson har hunnit släppa albumet ”Rootless” och turnerat omfattande det senaste året. Snart väntar en julturné med Rigmor Gustafsson, men först släpper hon singeln ”Älskade farsan”, en låt som betyder väldigt mycket för henne.

– Den är skriven till min pappa Kenneth, berättar Erika Jonsson.

När NWT når henne är hon på väg till Sandviken för att tippa asfalt. Vid sidan av musiken arbetar hon som lastbilschaufför.

– Han har levt med Parkinsons under många år. Det började med att han tappade kraften i armar och fötter, det tog ett tag innan han fick diagnosen. För pappa visar sig inte sjukdomen genom att han skakar, det är mer att han tappar kraft och har ständig värk.

Hon fortsätter att berätta hur hennes pappa råkade ut för en arbetsolycka i sitt jobb som industrioperatör för en tid sedan. Han föll från en skylift.

– Han slog i huvudet och jag minns att jag tänkte: ”Nu är det kört, nu dör farsan”. Efter olyckan blev han snabbt sämre. Nu är han sjukpensionär.

”Sånt bara döda får uppleva”

Erika Jonsson bor numera i Gävle, men pappa Kenneth bor kvar i Kil där hon växte upp.

– Det var när jag insåg allvaret i farsans situation som jag skrev låten. För mig var det viktigt att ge honom det här medan han fortfarande är i livet. Det vanliga är ju att man ger blommor eller skriver låtar om folk när de redan har försvunnit.

Omslaget till singeln pryds av en bild på pappa och dotter.

– Han fick se det tidigare i dag, fortsätter Erika Jonsson.

– ”Det här är sånt bara döda får uppleva”, sa han. Jag berättade för honom att jag inte ville ge ut låten när han var borta – en dag är han ju borta, det är vi alla – men livet blir extra skört när man lever med sjukdom.

Erika Jonsson beskriver sin pappa som en kraftfull person, en som byggt sitt eget hus och klarar allt själv.

– ”Dä ordner sig”, säger han hela tiden. Trots allt är han väldigt positiv. Det är nog anledningen till att han är så välfungerande som han är. Trots smärta och sömnbrist, klagar han aldrig.

– Att gå från att ha varit så stark till att knappt kunna greppa saker, är jävligt jobbigt. Och att kunna hålla andan uppe, det är häftigt att uppleva tycker jag.

"Inte bara en kärlekshyllning”

Hon spelade in låten i en avskalad, akustisk version redan ifjol, men hon ville inte släppa den ”på riktigt” som hon säger för att hon var mitt uppe i arbetet med hennes album som var på engelska.

– Jag var inte riktigt redo då. Det kändes inte lika officiellt när jag bara släppte den i den enkla versionen. Nu blir det på riktigt, nu kommer den på strömningstjänsterna, båda jag och låten är redo.

Vad tycker din pappa om låten?

– Han tycker den är jättebra. Första gången han hörde den blev han mållös. Vår relation har inte alltid varit enkel, den har varit tuff. Vi är inte bra på att säga vad vi känner för varandra, vi visar det mer i handlingar än med ord. Så att skriva en låt med ord som berättar om vår relation är speciellt. Det är säkert många som känner igen sig i sin relation till sin pappa.

Var det en enkel låt att skriva eller fick du värka fram den?

– Den kom väldigt lätt. Men det är inte bara en kärlekshyllning, jag har grävt i många minnen och tankar. Jag ljuger inte om min uppväxt i låten, även om det är en hyllning är det ingen skönmålning. Det här är nog den mest äkta låt jag har skrivit.