Tro i teori och praktik

Etik och religion
PUBLICERAD:
Växjö domkyrka.
Foto: Janerik Henriksson/TT
En av många frågor där partierna i regeringsunderlaget hade olika syn var den om nivån på biståndet. Men i det offentliga samtalet uppstod även en debatt kring huruvida det är lämpligt att ge av dessa pengar till kristna kyrkor och organisationer.

Kritiken handlade främst om att hjälparbete kan bli ett förtäckt missionsarbete. De som försvarade den rådande ordningen pekade istället på att bistånd som kanaliseras via kyrkor används effektivt tack vare församlingarnas kontaktnät på plats. Lägg till detta stora ideella insatser samt att biståndspengarna kompletteras med egna medel.

Ibland verkar det som att kristna i Sverige får räkna med kritik hur de än agerar. Om svenska samfund stöttar biståndsarbete och förser världens fattiga med rent vatten och sjukvård kommer de att få höra att de egentligen bara är där för att evangelisera. Men skulle de avstå från hjälparbete skulle samma kritiker retoriskt fråga varför de troende inte lever som Jesus lärde.

Staten må vara sekulär, men vårt samhälle är det inte. Att människor med olika tro – liksom ateister – är villiga att skänka tid och pengar till utsatta är något som alltid bör uppmuntras. Kyrkors arbete visar på den potential som finns i ett hjälparbete som utgår från människors gemenskaper och hur den lilla världen kan bidra till bättre villkor för människor på andra sidan jordklotet.

I Sverige behöver ingen dö på grund av att vi saknar rent vatten, men även i vårt land finns det människor som behöver hjälp. Kyrkornas diakonala arbete kan i vissa församlingar mest handla om att bryta ensamheten hos exempelvis äldre, medan det på andra platser även finns behov av att hjälpa medmänniskor med mat och kläder.

I Skärholmens församling i södra Stockholm var det så många barn som kom hungriga till söndagsskolan att man började servera frukost (SVT 12/10). De som tar varje chans att kritisera kristendomen skulle säkert kunna få det till att kyrkan på detta sätt mutar barnfamiljer. Men ett mer förnuftigt sätt att se på saken är att församlingen härigenom gestaltar det kristna evangeliet med sina handlingar.

Sådant arbete respekteras och uppskattas även hos de med svag eller obefintlig tro. Att Svenska kyrkan fortfarande har över fem miljoner medlemmar beror på många saker. Kulturarvet, traditioner och musiklivet är några av de värden som gör att även den som aldrig går till kyrkan en söndag vill vara med och betala för verksamheten. Men också det sociala arbetet är något som många människor värdesätter och där åtnjuter kyrkan ett stort förtroende.

Det är dock ett förtroende som riskerar att skadas när företrädare för Svenska kyrkan tar ställning i den svenska partipolitiken. Nu senast var det Fredrik Modéus, biskop i Växjö stift, som på Expressens debattsida (27/10) kritiserade Tidöavtalet som han menar går emot kristna värden.

Det är inte konstigt att tro formar en människas politiska ställningstaganden även om religion sällan låter sig reduceras till att passa in på en vänster-högerskala. Men den som pekar ut vissa politiska vägval som mer kristna än andra riskerar att alienera människor och driva bort dem från kyrkan.

Färre medlemmar innebär mindre pengar att använda till goda saker. Såsom att ge rent vatten till ett barn i ett utvecklingsland, eller en smörgås till ett hungrigt barn i Sverige.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.