Dags för årets roligaste jobb när man är krönikör i NWT:
Bilderna som sammanfattar det ljusa i Värmland – när det är som allra mörkast i världen i synnerhet och i Värmland i allmänhet.
Häng med.
Jag har gjort den här sommarsidan sen 2013 och förra året, när det drog ut på tiden till efter årsskiftet, fick jag åtskilliga mejl som undrade när den där gôrträvvliga sommarsidan faktiskt skulle behaga dyka upp i ännvetee.
– Lugna och fina nu, det hände ju så rasande mycket annat hela hösten och vinter så jag fick inte plats för att frossa i sommarkänslor, svarade jag.
Men så kom den till slut i mars – och jag kunde andades ut och funderade istället en lugn stund på sommarens magi – och på bildernas magi.
Jag har alltid kallat den här satsningen för världens första Instagramkrönika. Jag använde appens utsökta bildbehandlingsprogram och två böcker i ämnet senare och åtskilliga fotoutställningar med mina bilder senare, så tycker jag fortfarande att det är lika omskakande roligt.
Sommaren i Värmland regerar ännu.
Som ni alla vet.
Den här sommaren var ju en av de bästa på länge. Ingen omedelbar skräck för coviden längre. Inga bilder med munskydd i år. Puh. Bara en eller annan vaccineringsbild med vältränade överarmar.
Tillvaron gick vidare. Man minns knappt antivaccarna längre. Själv minns jag dock de som blev sjuka fortfarande. Min jobbarkompis, den briljanta Annah Björk, som jag gjorde musikpodden ”Haverikommissionen” med, fick covid för två år sen – och den utvecklades till långtidscovid och två år senare har hon ännu inte helt frisk.
Hon skriver dock nu på boken ”Jag är inte här, det här händer inte” om just långtidscoviden. Kommer ut på Bonniers i mars.
Så tanken på att andas ut är kanske en smula korkad.
Andas inte ut! Var försiktiga! Vaccinera er! Så mycket ni bara får!
Fotomässigt har jag själv haft en fotoutställning i år.
Bokmässigt har jag kommit ut med en bok, ”Skaffa dig ett liv 3.0”, som är den tredje boken om fotboll som jag gjort med Stig Claesson Slas. Hans bilder. Mina texter.
Inget för svaga läsare, som man säger. Men gillar ni fotboll och Slas ska ni snabbt se till att låna den på bibblan. Slas är ju en av våra allra största konstnärer. Massor med vansinnigt läckta teckningar. Konst, rent av. Och lite Värmland. Faktiskt.
Veckans värmlänning
Måste ju vara jag som passerade ännu en höjdpunkt i mitt yrkesliv när jag publicerade en krönika i den stolta tidskriften VÄSERÄVEN. Morsan hade varit stolt. Morfar hade varit ännu stoltare.