Skogsägare om Skogsstyrelsens förslag: ”För mycket byråkrati”

En helt ny affärsmodell där det ska bli lönsamt för skogsägaren med biologisk mångfald. Det föreslår Skogsstyrelsen för att vända trenden för miljön i skogen.

– Jag är skeptisk till ett system där någon annan, kanske en myndighet, ska gå in och göra byråkrati av det här och mäta och väga något som är så oerhört komplext.

Det säger skogsägaren Anders Bengtsson, Snårstad.

Utvecklingen för miljön i skogen är negativ, och med de styrmedel och åtgärder som finns på plats i dag kommer miljömålet heller inte att kunna nås till 2030, konstaterar Skogsstyrelsen i en ny rapport. ”Fortfarande avverkas skogar med höga naturvärden och skogsområden som kontinuerligt varit trädbevuxna under en lång tid. Risken ökar för oåterkallelig förlust av kontinuitetsberoende arter som har svårt att sprida sig” skriver Skogsstyrelsen bland annat.

En förklaring är att det finns starka ekonomiska drivkrafter som styr mot ett produktionsinriktat skogsbruk men svaga eller obefintliga ekonomiska drivkrafter att styra mot andra samhällsvärden, heter det i rapporten.

Handel med naturvärden

Ett nytt förslag från Skogsstyrelsen handlar om att öka markägarens valfrihet genom en ny affärsmodell där det ska kunna vara ekonomiskt lönsamt att bevara och utveckla biologisk mångfald. Ett handelssystem för naturvärden skulle innebära att förlust av biologisk mångfald visualiseras genom ett pris och att det innebär en kostnad för skogsägaren. Och omvänt att bevarande av biologisk mångfald genererar en intäkt. Ett sådant system skulle likna handelssystemen för koldioxidutsläpp som redan finns.

Rätt utformat skulle systemet leda till att mark med potentiella naturvårdskvaliteter blir en attraktiv handelsvara, menar Skogsstyrelsen.

Anders Bengtsson, ordförande för Mellanskog skogsbruksområde södra Värmland och skogsägare i Snårstad, mellan Karlstad och Molkom, är skeptisk till förslagen.

– Till att börja med är jag skeptisk till system där någon annan, kanske en myndighet, ska gå in och göra byråkrati av det här och mäta och väga något som är så oerhört komplex som det här. Jag tror det blir dyrt och väldigt svårt att göra det rättvist. I värsta fall handlar det om att det blir det ny yrkesgrupp, naturvärdeskonsulter, som blir de enda som tjänar på det här.

– Jag är tveksam till att ett sådant system skulle kunna fungera på ett bra sätt. Men att man skulle kunna få betalt för att senarelägga en avverkning eller för att inte avverka alls, det kan jag tycka är rimligt, om det finns en tydlig nytta med att göra det. Nu överlappar det här, man pratar om att vi har det här produktionsskogsbruket och det ska stoppas och att det skövlas. Men om vi bara har produktionsskog, varför ska vi spara den om den inte har några naturvärden? Vi resonerar på så olika sätt. Om vi tittar på barkborreangreppen: om jag har fått betalt för att inte avverka skog och så blir det ett barkborrecrescendo igen? Ibland blir det så att den skyddade skogens naturvärde försvinner genom att granarna dör. Det är sådant här många har blivit brända på, därför tror jag att det blir svårt att få till något sådant här.

Eget naturengagemang

Utvecklingen i skogen är inte bara negativ, påpekar Anders Bengtsson.

– Vi kan konstatera att det är en hel massa saker som behövs för att gynna biologisk mångfald. Många av de värdena har vi vänt på, stående död ved, löv, grova träd, gamla träd. Allt det där var i en utförsbacke fram till 1993, sen har vi ändrat på förutsättningarna så alla de parametrarna är på väg åt rätt håll .

Anders Bengtsson gör själv naturåtgärder utan att det ger ekonomisk nytta.

– Ja, jag sparar ju en hel massa biotoper utan att få pengar för det eller egen nytta, för att jag vill göra det.

Tänker många skogsägare så tror du?

– Ja det tror jag. Sen kanske inte det engagemanget ser ut exakt som handläggaren på länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen vill att det ska se ut, men det behöver inte vara sämre för det.

– En risk är att det blir så att man hugger en skog som egentligen skulle stå i tio år till men då riskerar den att få så höga naturvärden så att man inte får hugga den.

– En hållbarhetschef sa att målet måste vara att all skog man avverkar ska ha höga naturvärden. Om sköter skogen så bra att skogen trivs så klarar den att man hugger lite här och var, för det fyller snart på med ny skog med höga naturvärden.