”Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.”
Det ni just har läst är portalparagrafen till diskrimineringslagen. En lag med sina rötter i FNs stadgar om mänskliga rättigheter, sprungna ur en förtvivlad önskan om att det som skedde innan och under andra världskriget aldrig skulle upprepas. Att inget land, ingen makt, någonsin igen skulle göra skillnad på folk och folk.
Samma lag önskar vår nye ordförande för justitieutskottet, Richard Jomshof, avskaffa. Intervju med Jomshof rörande just detta går att finna i tidningen Arbetet i artikel publicerad 3 oktober i år.
En av lagstiftningens grundprinciper är att en lag ska skydda och värna mer än den ska inskränka medborgarnas friheter. Jomshofs önskan om att skrota diskrimineringslagen borde rimligtvis grundas i att han anser att lagen skadar i större utsträckning än vad den gör nytta. Frågan är då bara, vem är det som skadas och hur?
Jag läser på SD:s hemsida att SD som parti inte vill avskaffa diskrimineringslagen, de vill tvärt om utöka den. Utöka den genom att lägga till politisk uppfattning som diskrimineringsgrund.
Jomshofs önskan om att skrota diskrimineringslagen borde rimligtvis grundas i att han anser att lagen skadar i större utsträckning än vad den gör nytta. Frågan är då bara, vem är det som skadas och hur?
Det här rimmar dock illa med vad som framkommer i ovan nämnda artikel i vilken jag läser att SD på sina landsdagar förra året fattade beslut om att avskaffa de enskilda diskrimineringsgrunderna och ersätta dessa med det mer svävande ”otillbörlig särbehandling”. Detta motiverat av att allmänna medel inte ska gå till att ”gynna enskilda grupper som för tillfället uppbär etablissemangets gunst”.
Vilka grupper, menar SD, uppbär då för tillfället etablissemangets gunst? Rullstolsburna? Utrikesfödda? Transpersoner? Homosexuella? Kvinnor?
På SD:s hemsida, under rubriken ”diskriminering” länkas till en motion där SD tycker till om vår grundlag, regeringsformen.
Regeringsformens portalparagraf anger att ”all offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt.” I 2 § finns samtliga diskrimineringslagens grunder angivna, ett skydd som då alltså ska åtnjutas av ”folket”.
I sin motion anger SD att det bör förtydligas vilka som avses med ”folket”. SD vill tillföra ett inledande stycke som berättar om Sverige, svenskarna och allmän svenskhet. Efter denna introduktion ska det tydligt framgå att med ”folket” avses svensksvenskar ”det ska inte kunna ifrågasättas vilket folk det är som åsyftas.” SD vill definiera ”folket” och avgränsa detta ”folk” från andra. Andra som inte ska ges samma grundlagsskyddade rättigheter.
Det verkar alltså som om SD tycker att det daltas lite för mycket med de grupper som av olika anledningar inte tillhör normen, att de åtnjuter samhällets gunst i för stor utsträckning.
I motionen framgår även att SD vill att politisk uppfattning ska tillföras till diskrimineringsgrunderna samt att ”ingen får särbehandlas eller diskrimineras på grund av att denna betraktas av sig själv eller av andra som svensk.”
Är det ett vanligt problem?
Det verkar alltså som om SD tycker att det daltas lite för mycket med de grupper som av olika anledningar inte tillhör normen, att de åtnjuter samhällets gunst i för stor utsträckning.
Däremot, tycks SD resonera, bör mer gunst ges till människor som av sig själva eller andra betraktas som svenskar.
Jag tänker en del på Jomshof och jag tänker att, ur mitt perspektiv, uppbär såväl Jomshof som Sverigedemokraterna och de som av sig själva eller andra ser sig som svenskar, etablissemangets gunst. Helt utan hjälp av diskrimineringslagen. Att avskaffa diskrimineringslagen skulle, bland annat, innebära att de som stadigt uppbär samhällets och etablissemanget gunst, som till exempel ordföranden för justitieutskottet och Sveriges näst största parti, lättare skulle kunna behålla den makt som med det följer. Det motsatta skulle då gälla de som av olika anledningar redan i dag uppbär betydligt mindre makt.
Igen, vilken skada gör, enligt Jomshof, diskrimineringslagen och för vem?
Diskrimineringslagen vilar på våra grundläggande mänskliga rättigheter och jag är orolig för att dessa i inte tillräcklig utsträckning kommer att respekteras av kommande regering och dess stödparti. Portalparagrafen till FN:s förklaring om mänskliga rättigheter får därför avsluta denna krönika, mer som en bön än som någonting annat.
”Alla människor är födda fria och med samma värde och rättigheter. Alla människor kan tänka själva. Människor vet vad som är rätt och fel och ska visa varandra respekt och hänsyn.”
Amen.
Sara Hjalmarsdotter Gund
Jurist och partner på Wermlands juridiska AB