Ulf Kristersson (M) har lyckats samla de fyra partierna till höger i ett regeringssamarbete. Nu återstår den verkliga uppgiften att genomföra kraftfull politik för att lösa de stora samhällsproblemen.
Ett av de mest påtagliga för de flesta svenskar är energikrisen. Där levererar Tidöavtalet med besked. Klimat och energi är ett av de sju särskilt prioriterade områden som den nya regeringen kommer driva.
Under de senaste åtta åren har Sveriges tidigare stabila elsystem steg för steg monterats ned då planerbar basenergi har tvingats lägga ned. Nu blir det ändring. Det märks att Sverige för första gången sedan 70-talet har en regering där alla samarbetspartier är för kärnkraft. Som Ebba Busch (KD), som nu fått ansvar för energifrågorna i regeringen, konstaterade på pressträffen den 14 oktober: ”Nya reaktorer kommer byggas i Sverige”.
Den nya regeringen kommer för det första att ta bort de hinder för ny kärnkraft som finns i dag. En viktig signal är att det energipolitiska målet kommer ändras från 100 procent förnybart, till 100 procent fossilfritt. Ordvalet kan tyckas vara mest symboliskt, men att kärnkraften tidigare effektivt uteslöts har skapat verklig osäkerhet hos potentiella investerare.
Därtill skall de förbud som i dag finns i miljöbalken mot att bygga reaktorer på andra platser än där det finns i dag och mot att ha fler än tio reaktorer i drift samtidigt avskaffas. Liksom förbudet mot att återstarta nedlagda reaktorer. För att så snabbt som möjligt få ny kärnkraft på plats krävs dock mer.
Därför skall regeringen införa statliga kreditgarantier på upp till 400 miljarder kronor, ge direktiv till Vattenfall att omedelbart planera nya reaktorer vid bland annat Ringhals, korta tillståndsprocesserna genom att endast en myndighet skall hantera tillstånden samt införa ett särskilt snabbspår. Dessutom skall ansökningsavgiften sänkas och återstart av nedlagda reaktorer utredas. Förutom att förenkla för just kärnkraften skall den kommande regeringen också stärka stabiliteten i elsystemet som helhet.
Bland annat skall särskilda systemavgifter införas. Det innebär att de kraftslag som bidrar med stödtjänster för att balansera effekten, såsom kärnkraft och vattenkraft, får ersättning för det. Medan de kraftslag som istället ökar behovet av stödtjänster, såsom vindkraft och solkraft, måste betala för detta. Därutöver skall omprövningen av vattenkraftens miljötillstånd pausas, för att inte skapa ytterligare problem med nedlagd baskraft.
Slutligen skall regeringen även införa kortsiktiga åtgärder för att lindra den omedelbara kostnadskrisen. Så fort den formellt har tillträtt skall Svenska kraftnät få i uppdrag att införa det utlovade elprisstödet. Även återstart av kraftvärmeverk med sänkt skatt på kraftvärme, avfall och bioolja skall sänkas, för att snabbt kunna öka energiproduktionen. I det avseende är det också glädjande att reduktionsplikten skall sänkas till EU:s miniminivå.
Det gör skillnad när partierna som styr är överens om den politiska riktningen. Med den kommande regeringens energipolitik lär Sverige gå en ljus framtid till mötes.