Hoppa till huvudinnehållet

De säkrar älvkanten i Karlstad från ras: ”Vi ser till att husen står kvar”

Publicerad:
Stora stenblock rubbar man inte på så lätt och de här är fullt godkända erosionsskydd anser geoteknikerna Helena Kernell, Karlstads kommun, Cristoffer Schnelzer och Tomas Nordlander, Sweco.
Stora stenblock rubbar man inte på så lätt och de här är fullt godkända erosionsskydd anser geoteknikerna Helena Kernell, Karlstads kommun, Cristoffer Schnelzer och Tomas Nordlander, Sweco. Foto: Helena Karlsson

Förra veckan begränsades Romstadsvägen för viss tung trafik för att förebygga rasrisk. Nu undersöks alla bebyggda områden längs med Klarälven i Karlstad.

– Arkitekterna får cred för sina älvnära byggen men det är vi som ser till att de står kvar, säger Tomas Nordlander, geotekniker på Sweco.

Det han menar är att i samband med nybyggen av byggnader, broar och vägar nära Klarälven i Karlstad görs också en extra översyn av erosionsskydden. Säkerheten mot skred är ett viktigt – men osynligt arbete.

De ska förhindra att marken vid älvkanten inte undergrävs av strömmande vatten och rasar.

– De kan göras av stenblock, sprängsten eller pålar. Just i Karlstad är pålarna längs med älven en del av stadsbilden så de vill vi gärna behålla och byta ut när det behövs, säger Tomas Nordlander.

Tisdagens inspektionsrunda på cykel, tillsammans med kollegan Cristoffer Schnelzer, börjar i Skåre/Färjestad och följer Klarälven in mot stan.

Det finns flera områden som behöver åtgärdas.

Slänten ner mot Pråmkanalen har rasat ner. Här behövs åtgärder.
Slänten ner mot Pråmkanalen har rasat ner. Här behövs åtgärder. Foto: Helena Karlsson

– Bland annat sluttningen ner mot Pråmkanalen vid CCC. Nu när det är så lågt vatten kan man tydligt se hur strömbildningen från båtbusstrafiken lett till erosion och påverkat slänten, säger Helena Kernell, geotekniker på Karlstads kommun.

Där är det inte aktuellt att stoppa jordflödet med sprängsten.

– Det har alltid varit en grässlänt ner mot kanalen och vi vill återställa dem så långt det är möjligt. Det är inte så lätt att både ha en jämn och fin grässlänt och samtidigt ett hållbart erosionsskydd. Arbetet med att ta fram en lösning pågår så vi kan behålla den historiska miljön, fortsätter hon.

Mellan CCC och gamla stenbron pågår ett husbygge med en gång- och cykelväg närmast älven.

Pålarna är en del av stadsbilden så de vill man gärna behålla.
Pålarna är en del av stadsbilden så de vill man gärna behålla. Foto: Helena Karlsson

– Här tittar vi på de gamla pålarna och ser vilka som behöver bytas ut. Då tar vi av de gamla så långt ner det går och slår i nya intill, säger Cristoffer Schnelzer.

Inventeringen görs en till två gånger per år, erosionsskydden fotas och registreras på Karlstads kommuns kartvy.

– Det är ett pågående arbete för att ligga steget före så att alla kan vara trygga med att det inte blir någon rasrisk vid stora flöden i Klarälven, säger Helena Kernell.

Längs med Sandbäcksgatan kan man se hur räcket böjt sig på grund av erosion.
Längs med Sandbäcksgatan kan man se hur räcket böjt sig på grund av erosion. Foto: Helena Karlsson

Åtgärder mot skred sker även på andra platser i Karlstads kommun. I Norsbron vid Norsälven säkras området mot skredrisk genom avlastning av älvbrinken och utläggning av erosionsskydd samt tryckbank, vilket projekteras av Afry och Sweco.

Rasrisk på väg i Karlstad – begränsningar införs för tung trafikKommunen satsar 13,5 miljoner på att skredsäkra Norsälven

Artikeltaggar

ÅtgärderCCCFärjestadGång- och cykelvägKarlstadKarlstads kommunKlarälvenMiljöPråmkanalenSkåreSwecoVatten

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.