Rätten till likabehandling och icke-diskriminering är en grundläggande rättighet inom EU och måste till fullo respekteras inom hela unionen, skriver Evin Incir.
Varför kommer ni muslimer alltid till ett kristet land? Ni är ju dessutom kriminella!”. Så lyder en av de snällare raderna i det senaste brevet som jag välkomnas av när jag äntligen får spendera helgen i mitt hem i Uppsala. Det är varken något nytt eller något sällsynt.
Redan när jag som ung började engagera mig politiskt blev rasistiska brev innehållande hat, och till och med hot ibland, snabbt en del av min vardag. Många år har gått sedan jag tog steget in i politiken och jag önskar att jag kunde säga att det har blivit bättre. Men det har istället blivit värre.
I början av 2000-talet var alla brev anonyma, men i dag är nästan alla signerade med namn, efternamn, adress och ibland till och med telefonnummer. Då inkluderar jag givetvis inte alla kommentarer på sociala medier. Det värsta är att även representanter från i dag etablerade partier i Sverige och hela EU bidrar till detta spin. Ord som tidigare inte var acceptabla har normaliserats. När ord normaliseras följer snabbt handling. Just den vetskapen har fått mig att ibland fundera på om mitt politiska engagemang verkligen är värt det.
Rasism berövar människor möjligheten att förverkliga sina drömmar, samhället fråntas möjligheten att ta tillvara på alla medborgares fulla potential, och människor betalar med det yttersta priset – sina liv. Inkludering och integrering omöjliggörs medan segregering blir ett faktum. Därför är det viktigt att den antirasistiska kampen och inkluderingsarbetet inte förminskas till att bli något som sporadiskt blossar upp då media uppmärksammar enskilda illdåd.
Rapporter från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) visar att diskriminering och trakasserier mot minoriteter just är en dagligt förekommande realitet i hela EU. Vi behöver ett starkare Sverige som håller ihop – inte ett svagare som är splittrat.
Jag är ansvarig för EU:s första holistiska betänkande om hur rasism bör bekämpas i hela EU. I den kräver jag konkreta åtgärder om hur EU bör gå från ord till handling för ett EU för alla dess medborgare. Tiden är förbi för fina ord utan bindande konsekvenser på betydelselösa papper. Därför måste EU kräva verkliga förändringar av medlemsstaterna och tillämpa bindande mål kopplat till bekämpningen av strukturell diskriminering och institutionaliserad rasism.
Rasism och diskriminering är inte värdigt vår union. EU bygger på värden om bland annat jämlikhet, frihet och respekt för de mänskliga rättigheter. Dessa rättigheter ska gälla alla EU-medborgare – inklusive minoriteter. Rätten till likabehandling och icke-diskriminering är en grundläggande rättighet inom EU och måste till fullo respekteras inom hela unionen. Detta uttrycks också i EU:s motto – förenade i mångfald.
Det är min dröm och mitt mål att skapa ett Europa där framtida generationer inte ska behöva utsättas för sådant hat och hot som jag har fått utstå under hela min uppväxt. Vissa ska inte ”vara mer jämlika än andra” som George Orwell skulle ha uttryckt det.
Evin Incir
Europaparlamentariker (S)