Hoppa till huvudinnehållet

Vem tar centersitsen?

Publicerad:
NWT Ledarredaktion
henrik.l.barva@nwt.se
Emma Wiesner – hittills den enda kandidaten.
Emma Wiesner – hittills den enda kandidaten. Foto: Fred Marvaux/EP

Detta är en ledarartikel som uttrycker Nya Wermlands-Tidningens politiska linje. NWTs politiska etikett är konservativ.

Annie Lööf har tillkännagett sin avgång som ledare för Centerpartiet. Men än har knappast några anmält sin kandidatur som hennes efterträdare. Och den extra partistämman äger inte rum förrän den 2 februari nästa år. Fram tills dess kommer Centern att befinna sig i ett limbo som kan bli ödesdigert för partiet.

För det är bara inte att välja en ny partiledare. I praktiken kommer medlemmarna också att avgöra Centerns fortsatta riktning – att stå fast vid ett obekvämt och krympande vänsterblock, eller att åter hitta tillbaka till den borgerlighet de svek en gång. Ju längre det tar desto svårare kommer det bli att få väljarna med sig, och kanske framför allt för att locka nya, eller kanske snarare nygamla.

Den enda som sagt att hon kandiderar är Emma Wiesner, som i dag är Europaparlamentariker. Hon är dock så gott som okänd för de flesta och därtill tämligen oprövad. Skvallret från Europaparlamentet är också att hon ännu inte riktigt bottnar i många frågor, och därför lätt sveps med olika vindar. Internt sades det också att hon sattes i Europaparlamentet för att lära sig och stå på tillväxt.

I olika debattartiklar, bland annat här i NWT (28/9), har flera lokala centerföreträdare lyft fram den frispråkiga Helena Lindahl från Västerbotten. Lindahl vore på många sätt ett utmärkt val. Hon har ett starkt landsbygdsfokus och har länge varit kritisk mot den rådande Lööf-linjen. Bland annat röstade hon nej till Stefan Löfven (S) som statsminister 2019. Men just att ha varit bråkstake kan ligga henne i fatet i ett parti med en stark kultur av att här har vi trevligt tillsammans och fikar.

Däremot borde en sådan person som Martin Ådahl vara utesluten, i alla fall om C tänker sig någon omdaning. Det är svårt att tänka sig en mer polariserande figur än besserwissern och storstadsliberalen Ådahl. En annan mer stadspräglad men betydligt bättre centerpartist vore Elisabeth Thand Ringqvist, som bland annat varit vd för Företagarna. Just hennes fokus på företagandet skulle göra att hon kunde få med sig landsbygdscentern.

En doldis i sammanhanget är Ulrica Liljeberg, som sedan 2008 har varit kommunstyrelsens ordförande i Leksand. Hon lyfts fram i en intervju i Liberal Debatt (24/9). Hon får sägas företräda landsbygden, men har inte bråkat med partiledningen som Lindahl gjort. Månne skulle hon kunna ena storstaden och landsbygden i partiet? Ett problem är att hon är ännu mer okänd än Wiesner. Ett annat namn som nämnts är Värmlands Daniel Bäckström, men han valdes nyss till gruppledare i riksdagen. Och han är kanske lite för präglad av det nuvarande centerstyret.

I alla händelser borde Centern snabba på sitt maktskifte. De fortsätter att sjunka i opinionen och många vill nog ha svar på vilken väg de tänker gå. Detta vägval måste de också bestämma sig för innan, eller i alla fall i samband med, att de byter partiledare. Annars kan de bli som med Nyamko Sabuni som aldrig hade hela Liberalerna med sig, och vi vet hur det gick.

Artikeltaggar

Annie LööfCenterpartietDaniel BäckströmElisabeth Thand RingqvistEmma WiesnerEUEuropaparlamentetFöretagandeFöretagarnaHelena LindahlKandidaturerLandsbygdLedareLiberal DebattLiberalernaMartin ÅdahlNyamko SabuniPolitikRiksdagenSocialdemokraternaStefan LöfvenValVärmlands länVästerbotten