Leif Lendrup anser att de förtroendevalda i Värmland nu efter valet ägnar sig åt en såpopera och lever i en värld fylld av kotterier, mobbning och utröstningar i mentala glasburar utan kontakt med den riktiga världen. Att vi upplever en demokrati i förfall där de valda ombuden sitter inuti sina glasburar hoppande hit och dit mellan blocken utan att förstå den verklighet vi lever i.

Jag delar inte Lendrups uppfattning. Runt om i våra värmländska kommuner sitter just nu förtroendevalda människor från en rad stora och små partier och försöker hitta vettiga lösningar för hur just deras kommun ska styras. Det är ingen enkel uppgift. Jag imponeras ofta över den kunskap, eftertanke och omsorg som präglar dessa samtal.

I Munkfors är nog det enkelt. Där finns ett parti som fått över 50 procent av väljarnas förtroende. I övriga kommuner måste partier och människor hitta varandra. Man läser varandras partiprogram, söker gemensamma lösningar, avstår från viktiga önskemål från de egna partimedlemmarna och försöker hitta gemensamma lösningar som gör att kommunerna kan styras. Stora partier får ge med sig, liksom de mindre. Nya konstellationer uppstår som kan skifta från kommun till kommun. Man försöker hitta förutsättningar för att partier i opposition ska kunna verka på ett bra sätt.

Själv sitter jag i en av säkert 70 värmländska valberedningar i olika partier som nu försöker hitta bra förslag på människor till alla de uppdrag som väntar. De ska sitta i nämnder och styrelser som ska ta svåra beslut i en tid där de ekonomiska medlen man har till sitt förfogande är begränsade. Det handlar om värmlänningar som ska ta ledigt från jobbet, läsa handlingar, lyssna in synpunkter från allmänhet och egna partiföreningar och ta ansvar för beslut i komplexa frågor.

Ju längre jag varit med och mött människor som engagerat sig i det politiska hantverket i skilda partier desto mer ödmjuk blir jag inför den samlade erfarenhet som finns. Kritik är bra och viktig. Vi behöver mer av det. Helst tydlig och konstruktiv sådan. Men det raljerande språkbruket om att allt är en såpopera där alla politiker lever i världsfrånvända kotterier där de bara försöker roffa åt sig förmåner och makt skilda tror jag inte bär demokratin framåt.

Snart kommer runt 1 500 värmlänningar sitta på olika värmländska förtroendeuppdrag i fyra år. Det gör mig glad, stolt och ödmjuk.

Per-Inge Lidén

valberedare i ett av Värmlands mindre partier