Viljan att hitta tekniska lösningar för att komma tillrätta med miljöproblemen får många gånger motsatt effekt, skriver Lena Hjelte.
Jag köpte en ny tvättmaskin och valde en kombinerad tvätt/torktumlare för att kunna torka tvätten om det skulle vara en längre period med regn. När jag sedan skulle rensa filtret efter att ha torktumlat första gången, kunde jag inte finna något sådant att rengöra. Maskinen visade sig torka genom att vatten värms upp och detta vatten spolas sedan ut i avloppet tillsammans med luddet.
Med vetskap om hur mycket ludd som hamnar i filtret på torktumlare som använder varmluft i torkprocessenn tycker jag att det är anmärkningsvärt att ludd från tvättmaskiner skall spolas ut i avloppsledningarna för att så småningom hamna i avloppsverkens filter. Gäller det inte längre att det är ”bättre att stämma i bäcken än i ån”?
Vid närmare undersökning och efter kontakt med tillverkaren så framgick det att det aldrig har funnits något filter vid avloppet från tvättmaskiner och därför finns det inte heller något på en kombitvättmaskin. Men företaget jobbar däremot hårt för att kunna samla upp mikroplast, fick jag veta.
Så skriver du en debattartikelGång efter annan kan man höra om reningsverkens problem med igensatta filter och avloppsvatten som rinner förbi och hamnar orenat i vattendragen. Detta beror givetvis inte enbart på ludd från tvättmaskiner, men när jag nu låter avloppsvattnet från tvättmaskinen passera ett nät innan det släpps ut i diskhon, kan jag konstatera att det är mängder med ludd som spolas ut även vid enbart tvätt. Om nu detta gäller för mig som lever ensam är det lätt att förstå hur mycket ludd från alla tvättmaskiner i landet som belastar de kommunala reningsverken, ludd som borde vara enkelt att ta hand om vid källan, d v s på avloppsslangen.
Använder man de nya eco-programmen ökar också mängden ludd eftersom maskinen tvättar med extremt lite vatten och med väldigt lång bearbetningstid. Detta görs för att tillverkarna skall kunna visa låga värden när det gäller vatten- och energianvändning och det har fått ett positivt genomslag. Detta trots att eco-programmet inte når upp till 60 graders värme ens när detta gradtal väljs , varför bakterie- och virusdödande effekt ej uppnås. Därutöver sköljs tvätten generellt dåligt i dessa moderna maskiner, förmodligen på grund av den låga vattenmängden. (Råd & Rön 31, 2021).
Viljan att hitta tekniska lösningar för att komma tillrätta med miljöproblemen får många gånger motsatt effekt. Man konstruerar snålspolande toaletter som lämnar urinämnen kvar i stolen med avlagringar till följd, Man konstruerar snålspolande duschmunstycken som blandar in luft för att minska vattenmängden, men luft sköljer inte bort tvålen varför duschtiden med största sannolikhet ökar. Det är ett spel för galleriet och någon positiv miljöeffekt uppnås knappast med tekniska lösningar som dessa.
Negativa miljöeffekter kommer av mänsklig verksamhet, av mänskligt beteende och ägnades mer kraft åt att försöka få människor att förstå detta och få till ett annat, mer miljövänligt beteende, så skulle kanske proppen i ”miljöns ketchupflaska” lossna. Att slå blå dunster i människor genom flashiga tekniska lösningar som sägs kunna minska miljöpåverkan gynnar inga andra än aktieägarna i företagen som ägnar sig åt greenwashing i sin produktutveckling och marknadsföring.
Lena Hjelte
Agronom, fil kand, samhällsdebattör
Höje