Klokt att skrota prestigetåg

Samhälle
PUBLICERAD:
Inget för Sverige.
Foto: Ng Han Guan/AP
Det verkar som att projektet med höghastighetsjärnväg mellan storstadsregionerna äntligen läggs ned. Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna har gemensamt lagt en motion till riksdagen där de säger nej till att fortsätta projektet.

Motiven är starka. Projektet är oerhört dyrt. Officiella beräkningar om svindlande 325 miljarder kronor tros redan vara en underfinansiering. Bara planering har redan kostat fem miljarder. Dessutom är det tveksamt om projektet någonsin skulle gått med vinst. SJ motiverar utbyggnaden ekonomiskt med att Sverige skall ha en befolkningsökning som är snabbare än Indiens. Klimatnyttan bygger sedan på att människor slutar att flyga och i stället tar tåget.

Det är egentligen märkligt att den rödgröna regeringen baxade vidare höghastighetsbanorna så långt. Kritiken längs vägen har varit massiv. Inte minst Riksrevisionens rapport ”Att tänka efter före statens planering av höghastighetsjärnvägar” från 2019. Där kritiseras projektet för att bygga på svaga behovskalkyler, otillräckliga problemanalyser och bristande finansiering.

Skälet till att regeringen ändå gick vidare handlade förstås till del om prestige. Men också om beroendet av Miljöpartiet. Just MP var nog själva orsaken till att regeringen Reinfeldt från början lade fram förslaget om höghastighetsbanorna. Den moderate nestorn HG Wessberg som till en början ledde det som kallades Sverigeförhandlingarna medgav att han ur moderat perspektiv gärna sett satsningar som fördelades på tåg, flyg och bilväg. Men att den parlamentariska situationen omöjliggjorde två av tre alternativ. Höghastighetsbanorna var ett sätt att överhuvudtaget kunna få investera i infrastruktur när man var beroende av MP.

När höghastighetsbanorna nu läggs ned innebär det att en gigantisk gökunge försvinner från svensk infrastrukturplanering. Det öppnar för att istället prioritera de många relativt sett mindre projekt som fått vänta och hamnat i bakgrunden. Nu borde det finnas pengar att snabbare färdigställa Ostlänken, bygga sträckan Borås-Göteborg och bygga dubbelspår i Värmland. Andra infrastrukturprojekt som inte är just tåg borde också kunna få medel snabbare till sig. Exempel är förbättringar för Vänersjöfarten och utbyggnad av E20:an.

Som av en händelse kom i måndags utredningen från det norska Jernbanedirektoratet och svenska Trafikverket om förutsättningarna för att utveckla snabbtåg mellan Oslo och Stockholm. Och där vill man fortsätta.

Det här innebär också att landsbygden avgår med segern i en av de politiska frågor som haft allra starkast inbyggd stad-land-konflikt. Höghastighetsbanorna var riktade gåvor till Stockholm och Malmö, samtidigt som de vände ryggen mot större delen av Sverige. Kanske vågar vi se stoppet för höghastighetsbanorna som slutet för epoken då storstädernas perspektiv dominerade svensk politik.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.