Hoppa till huvudinnehållet

Föräldrar kritiska till femåringars utemiljö: ”Som en hundrastgård”

Publicerad:
Så här ser utemiljön ut, avsedd för Kullerbyttans femåringar. Mycket sly och stubbar. Men tanken har aldrig varit att det ska sättas dit klätterställningar, säger Marie-Louise Dahl, rektor för Kullerbyttan. ”Men just nu används den inte speciellt ofta.”
Så här ser utemiljön ut, avsedd för Kullerbyttans femåringar. Mycket sly och stubbar. Men tanken har aldrig varit att det ska sättas dit klätterställningar, säger Marie-Louise Dahl, rektor för Kullerbyttan. ”Men just nu används den inte speciellt ofta.” Foto: Helena Karlsson

Utemiljön för femåringarna på förskolan Kullerbyttan är under all kritik.

Det anser flera föräldrar.

Men enligt kommunen var aldrig tanken att det skulle bli en ”lekpark”.

Den aktuella förskolan ligger på Södra skolans område i Grums. Femåringarna får röra sig i en miljö som ”ser ut som en hundrastgård med några pinnar som sticker upp”. Det säger Emelié Eriksson vars barn går på avdelningen som använder den inhägnade platsen.

– Man får akta sig för vart man går, för det sticker upp småstubbar från sly överallt.

Hennes barn flyttades till Kullerbyttan från Backvägens förskola. Utemiljöerna skiljer sig stort åt.

– Det blev en stor omställning. Där fick de nyligen en ny lekställning och det fanns bollar och cyklar.

Det sistnämnda är någon hon saknar å barnens vägnar.

En annan förälder som NWT varit i kontakt med säger att det finns de som är tveksamma till att ha sina barn på Kullerbyttan, med hänvisning just till den bristfälliga utemiljön.

Invänds inte ofta

Marie-Louise Dahl, rektor för Kullerbyttan, säger att hon förstår kritiken från föräldrar, men förklarar tanken bakom den inhägnade utemiljön.

– För några år sedan såg pedagogerna möjligheten att bygga en miljö i skogsdungen, så vi satte upp ett Gunnebostaket så barnen kunde vara i den miljön och bygga kojor. Så tanken var en skogsmiljö utan lekställningar.

Men området har ganska mycket sly, vilket lett till små stubbar som inte är bra för barnen att vara bland.

– Nu används området inte särskilt ofta och det är synd att det inte brukas som det var tänkt från början säger Marie-Louise Dahl och fortsätter:

– Men nu har vi lagt ner pengar på staketet, så på sikt kanske skulle det gå att göra något bättre av det vi har där inne.

När det kommer till lekställningar så säger Marie-Louise Dahl att barnen använder den som finns på närliggande förskolan Kompassen samt en allmän lekplats på Järpegatan.

– Och så är de mycket på skolgården. Så möjligheter till lek finns, vi är inte i någon kris.

Hittade lekställning

En annan fundering från föräldrar är tillgången till toaletter om barnen går i väg till en annan lekpark. Där säger Grums kommun att det finns tillgång, då förskolorna ligger 10–20 meter från varandra.

I ett försök att lösa situationen till det bättre har mamman Emelié Eriksson hittat en begagnad lekställning på nätet. Hon har kontaktat Magnus Bryske Morin, som är områdeschef för fastigheter i Grums kommun.

– Jag hörde av mig och berättat att vi hittat den här och har personer som kan gräva utan kostnad.

Vad fick du för svar?

– Att de skulle titta på det och räkna på det.

Att sätta upp den lekställning som Emelié Eriksson tipsat om är inte bara att ta, berättar Marie-Louise Dahl. Detta då det finns krav på vilken typ av utrustning en kommun ska ha samt att arbetet måste göras på ett visst sätt.

”Ett antal 100 000”

Områdeschefen på Grums kommun Magnus Bryske Morin säger angående slyn att man försöker röja kontinuerligt, men att gräva bort det är en kostnadsfråga man får titta på.

– Det kostar ett antal 100 000 kronor om man vill få till en jämn mark.

När det i så fall skulle bli aktuellt med ett schaktarbete kan inte Magnus Bryske Morin svara på.

– Det blir inte i år och framgent kan jag inte svara på, men de har tillgång till skolgården och en annan förskola.

Artikeltaggar

FörskolorGrumsGrums kommunSamhälle

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.