Strömberg: ”CHL är ett mörker och jag lider med alla inblandade”

Vi fattade nog allihop att det här inte skulle bli den största hockeyfesten i mannaminne redan på förhand.

Men jösses vilket sömnpiller.

Jag var precis lika apatisk som alla andra som tagit sig till arenan och det är bara att konstatera att CHL är dött – stendött till och med.

Kvällen började inte lovande när man kunde höra elden spelarna passerar från pressläktaren under introt.

Därifrån tog det ungefär två byten innan man kunde konstatera att Cracovia i bästa fall höll hög division 1-klass. Matchen var egentligen bara ett långt nedräknande till slutsignal för alla inblandade efter det.

Gästernas favoritminuter var förmodligen pausvilorna och Färjestad verkade inte heller ha särskilt roligt.

Läktarna i Löfbergs gapade så tomma att till och med en matematisk idiot som jag hade kunnat räkna hur många som var på plats – och alla som stannade hemma gjorde helt rätt.

Tisdagsmatchen visade alla CHL:s problem med all önskvärd tydlighet.

Jag satt och led med alla inblandade, Cracovia som fick vara glada för att röra pucken, Färjestadspelarna som var tvungna att hålla skenet uppe och publiken som förmodligen hade haft roligare om man valt att rensa avloppen hemma.

Mest synd är det kanske trots allt om er som läser de här extremt gnälliga raderna...

”Hade kunnat spelats om 1000 gånger”

Matchen då?

Det var ju faktiskt inte så stora siffror inför tredje och normalt sett hade 3-1 inneburit lite nerv.

Men den här tredjeperioden hade kunnat spelats om 1000 gånger och det finns ändå inget universum där det hade slutat på ett annorlunda sätt.

Färjestad gjorde helt enkelt vad man behövde och inte minsta antydan till mer.

Det känns också svårt att klaga på det med tanke på spelschemat framöver, redan på torsdag väntar till exempel Rögle i SHL.

CHL:s gruppspel är helt enkelt ett riktigt mörker och frågan är om det kommer bli så värst mycket roligare i slutspelet?

Just nu är man minst sagt tveksam till det.