Den senaste tiden har två skolor i Kiruna kommun stängts till följd av skyddsstopp. På grund av underbemanning har de befintliga lärarna blivit utarbetade med både psykiska och fysiska symtom som följd. Arbetsplatsen har alltså stängts för att situationen anses utgöra ett hot mot lärarnas hälsa.
Att elever skickas hem på detta sätt är både en mycket olycklig och ovanlig situation. Men lärarfacken varnar för att detta bara är början och menar att över 200 skolor kan riskera att stänga på grund av lärarbrist.
Att dra i nödbromsen när en situation blir ohållbar är helt riktigt. Elever må bli lidande när deras skola stänger, men de blir även lidande när lärare sjukskrivs. Och att genom konstgjord andning hålla igång en verksamhet som inte fungerar, är också ett svek mot de familjer som räknar med att skolan skall ge barnen den utbildning de har rätt till.
I allmänhet är lärare mycket lojala och sätter elevernas behov framför sina egna. Det är därför så många inom skolans värld försöker att slå knut på sig själva, exempelvis genom att täcka upp för frånvarande kollegor. Men även på en skola med full bemanning kan lärares arbetsbelastning vara mycket hög.
En gång i tiden reglerades lärares lektioner genom den så kallade USK:en – undervisningsskyldigheten. Sedan den avskaffades har lärare i allmänhet fått en ökad arbetsbörda. Det handlar inte bara om hur schemat ser ut, utan även om att förväntningarna blivit större på att lärare även skall utföra många andra arbetsuppgifter än att undervisa. Frånvaro skall följas upp, frågor till utredningar skall besvaras, extra anpassningar skall dokumenteras, samtal skall hållas med vårdnadshavare, matriser skall klickas i, och så vidare.
Lägg till detta hela den mellanmänskliga aspekten av att vara pedagog: att ta sin lagstadgade rast på 30 minuter är inte lätt för den lärare som på väg till personalrummet passerar ett gråtande barn eller två elever som slåss.
Om du dessutom får ett schema med orimligt många lektioner är du snart tvungen att välja mellan undervisningskvaliteten och din egen hälsa. I synnerhet om schemat kryddas med sådant som nollbyten – alltså att lärare förväntas börja en lektion i samma minut som den förra avslutades.
God pedagogik kräver nämligen tid till både för- och efterarbete. Elever tror nog att lärare bara kliver in i klassrummet och börjar prata, men alla vuxna borde begripa att det är mycket förberedelse som krävs för den som skall fånga elevers intresse och göra lektionen givande för både de svaga och de starka eleverna.
Det man lätt glömmer är nämligen att läraryrket till sin natur är ett kreativt yrke där läraren möter klassen på ungefär samma sätt som en skådespelare möter sin publik. Liksom skådespelaren samlar sig i sin loge innan föreställning, behöver en lärare kunna få samla sina tankar i ett lugnt arbetsrum. Precis som en skådespelare måste få tid till att lära sig sina repliker, har en lärare behov av att läsa in sig på nytt undervisningsmaterial.
Det enda sättet att undvika lärarbrist – med stängda skolor som den mest extrema konsekvensen – är locka nya lärare samt behålla gamla i anställningar som är både lustfyllda och hållbara ur ett hälsoperspektiv. Läraryrket kommer alltid att vara utmanande och ibland utmattande. Men det behöver inte leda till utbrändhet eller uppgivenhet.