Mer än var femte elev lämnar grundskolan i Sunne utan gymnasiebehörighet. Med det är kommunen sämst i Värmland.
Skolchefen Anna Ullenius säger att ett problem finns i basämnena.
– En problembild vi har är att vi har en för låg andel elever som når minst godtagbara kunskaper i matematik, svenska och engelska.
Här saknar var fjärde elev gymnasiebehörighet: ”Skolan är inte likvärdig”Statistik från Skolverket visar att Sunne är den kommunen i Värmland där flest elever saknar behörighet för gymnasiet efter nionde klass. Enligt Skolverket har 74,8 procent av eleverna betyg som tar dem in på gymnasiets yrkesprogram.
– Vi visste att vi sjunka i statistiken och det finns många faktorer till det, säger Anna Ullenius, biträdande skolchef i kommunen. Dels har vi haft en pandemi, dels är det en stor andel nyanlända.
När NWT pratade med skolchefen hade hon ännu inte sett den nya statistiken och bad om att få återkomma. Under fredagsförmiddagen fick vi svar på mejl.
Slog pandemin extra mot Sunne?
– Den här åldersgruppen har under tid haft en hel del distansstudier framförallt år 8. En annan effekt av pandemin har också varit längre tids sjukfrånvaro på grund av egen sjukdom och hushållskarantän. Vi vet inte i hur stor grad detta har påverkat kunskapsutvecklingen, även om Skolverket konstaterar att pandemin inte haft en påtaglig effekt på elevernas måluppfyllelse. Det vi kan säga är att det påverkat kunskapsutvecklingen för de elever som har redan har svårigheter, trots att vi erbjudit extra studietid på plats har många elever inte haft möjlighet att delta.
Även om drygt 25 procent av eleverna inte klarade betygsgränsen för årskurs 9, så ser det bättre ut nu jämfört med när de lämnade årskurs 6.
– Det vi kan se med kullen som kom in är att sedan de fick sina första betyg har det blivit bättre. Det är fler som har godkänt nu än då. Sedan är det en liten kull vilket väldigt lätt kan dra ner snittet.
Ett oroande mönster so Ullenius lyfter fram är könsfördelningen i statistiken. Flickornas studieresultat är generellt sett högre än pojkarnas.
Vilka åtgärder finns att göra?
– De senaste åren har skolenhetens meritvärde varit i paritet med samt över förväntat resultat om vi ser till skolenhetens SALSA-värde. Vi har en utmaning med att pojkars resultat generellt sett är lägre än flickors. En problembild vi har är att vi har en för låg andel elever som når minst godtagbara kunskaper i matematik, svenska och engelska. Dock har lovskola inneburit att fler elever når gymnasiebehörighet än vad den officiella statistiken visar.
Om lovskola och andra insatser ger effekt får framtiden utvisa, säger Ullenius i ett mejl.
– Vi får utvärdera hur insatserna vi gjort varit effektfulla för att göra skillnad i elevernas kunskapsutveckling. Vi har inte tappat mycket i det samlade meritvärdet men gymnasiebehörigheten har blivit avsevärt lägre som ett resultat av måluppfyllelsen i framförallt matte, svenska och engelska.
Här saknar var fjärde elev gymnasiebehörighet: ”Skolan är inte likvärdig”