Per-Ola Olsson: Så förbättrar du din krisberedskap

Signerat | Ukrainakriget | Coronaviruset
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Den krislåda för att klara 72 timmar MSB tipsat om är ju inte ens ett vanligt skafferi. I alla fall inte för de som bor på landet, skriver Per-Ola Olsson.
Foto: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT
Må vara att individuell krisberedskap inte längre är enbart för kufar, men det tar lång tid innan tillräckligt många besitter den, skriver Per-Ola Olsson.

Den här veckan är det krisberedskapsveckan: ett antal samhällsaktörer med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, i spetsen försöker förbättra svenskarnas kunskap om krisberedskap. Ett ämne som under många år setts som suspekt men som många först under våren fick en yrvaken relation till.

När Rysslands krig mot Ukraina i våras fick svenskarna att på allvar ompröva sin egen säkerhet vände många sig till internetsökverktyget Google. Sökningar efter ord som prepping, survivalism och nödradio ökade lavinartat. Hyllorna tömdes på stormkök och vattendunkar. Det kan absolut ha varit så att många förberedde sig för strömavbrott, men de stora inköpen av tändstål, liggunderlag och annan fältutrustning i kombination med sökningar efter camping och hur man gör upp eld indikerar att en hel del förberedde sig för att fly ut i skogen.

Det får anses som tveksamt att alla som i våras hade sin första kontakt med ett stormkök och kastar mat samma dag som bäst före datumet går ut besitter samtliga de egenskaper som krävs för att hålla sig vid liv i skogen under en längre tid.

Det är därför vi tyvärr har lång väg kvar innan vi är ett krisberett folk. Dygden att klara sig själv har inte sällan gått förlorad, många har för stark tilltro till samhället och de som på allvar sett över sin beredskap, ofta kallade preppers, har idiotförklarats och avfärdats som högst märkliga individer. Må vara att individuell krisberedskap inte längre är enbart för kufar, men det tar lång tid innan tillräckligt många besitter den.

Se bara på nämnda exempel som hamstrandet av toalettpapper under coronan eller stormkök och fältutrustning i våras. Det är utslag av panik, och det finns inga situationer då panik tillför något bra. I synnerhet inte då de panikartade handlingarna sker i sista stund tillsammans med andra lika panikslagna. Att vara förberedd är att ha det man behöver innan man behöver det, och det är skillnad på att vara beredd och rädd.

Krisberedskap är alltså inte att förbereda för ett halvår i skogen. Det är att ha kontroll över sig själv och börja med en betydligt mycket mer försynt vardagsberedskap. För ärligt talat. Den krislåda för att klara 72 timmar MSB tipsat om är ju inte ens ett vanligt skafferi. I alla fall inte för de som bor på landet med både snöstormar och elavbrott.

För den som nu vill öka sin beredskap, låt inte toalettpapper eller campingutrustning bli någon form av mental snuttefilt. Mjukstarta istället med att veckohandla. Hittar du något med lång hållbarhet som du tycker är gott, köp lite extra. Då är det dels naturligt att rotera förrådet, dels fortsätter livet mer som vanligt när det blir störningar och det är enklare att hålla humöret uppe.

För det är till syvende och sist inte utrustningen som fäller avgörandet. Det gör du. Det hjälper inte att du sitter i skogen med hela ryggsäcken full av konserver om du glömt konservöppnaren hemma. Och behåll lugnet. Du löser det här också.

Per-Ola Olsson

Svenska Nyhetsbyrån

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.