En viktig orsak till matavfallet är datummärkningen. Inom EU uppskattas att upp till 10 procent av matavfallet är kopplat till datummärkning, skriver Malte Ekedahl.
En tredjedel av all mat som produceras i världen äts aldrig upp. Ett enormt slöseri och digitaliseringen öppnar nu upp för att livsmedelsproducenterna kan ta initiativet när det gäller att minska det enorma matsvinnet. Några initiativ pågår, men mer kan göras.
I går den 29 september var det den Internationella matsvinnsdagen som instiftats av FN. Ett bra initiativ då det globala livsmedelssystemet står för 24 procent av utsläppen av växthusgaser och därmed utgör en av de största orsakerna till klimatförändringarna. Samtidigt indikerar FN:s matavfallsindex att hushållen står för 60 procent av världens matavfall.
Och en viktig orsak till matavfallet är datummärkningen. Inom EU uppskattas att upp till 10 procent av matavfallet är kopplat till datummärkning. Initiativ pågår dock. Inte minst kring frågan om datummärkning. Som konsument är det lätt att förvirras av märkningarna – bäst-före-datum; sista förbrukningsdag; bäst-före-ofta-bra-efter.
Så skriver du en debattartikelSamtidigt är variablerna bakom en produkts hållbarhet otaliga – råvara, hur och när den är tillverkad, hur den transporterats och hur den hanteras av konsumenten. Och det är upp till tillverkarna i dag att avgöra vilken märkning som ska tillämpas. Och för att vara på den säkra sidan sätts marginalen åt det försiktiga hållet, vilket är förståeligt men som också bidrar till matsvinnet.
Utöver en ökad medvetenhet om märkning bland konsumenter och en konsekvent märkningsstandard, kan också digitaliseringen innebära flera möjligheter för att minska matsvinnet.
Smarta hyllor: stormarknader experimenterar i dag med konceptet, som innebär att priset automatiskt sänks på produkter i takt med att bäst-före-datum närmar sig. Tekniken har potential även i hemmen, där smarta kylskåp kan indikera vilka produkter som är på tur att gå ut.
Dynamisk hållbarhet: produkter vars hållbarhetsmärkning justeras efter produktens faktiska kvalitet i varje givet ögonblick. Med hjälp av artificiell intelligens (AI) och maskininlärning (ML) kan tillverkare få hjälp med att värdera alla de olika variablerna i alla skeden av leverantörskedjan – från jord till bord – för att sätta en dynamisk hållbarhet för varje produkt vilket gynnar såväl tillverkare, som återförsäljare och konsumenter. Livsmedelsproducenterna kan här ta täten och göra mesta möjliga för att minska matsvinnet.
Planering och inköp: till exempel kan bättre information om ingredienser göra det möjligt att justera recept utifrån aktuella brister hos ingrediensernas kvalitet eller egenskaper. På liknande sätt blir det möjligt för tillverkare att undersöka alternativa leverantörer för ingredienser om en viss leverantör saknas, eller byta transportmetod om nuvarande modell innebär en minskad hållbarhet.
Hos framsynta tillverkare är man redan i gång genom att använda sig av information och verktyg som finns tillgängliga i hela leveranskedjan och fler borde följa. Det leder till lägre matsvinn i världen och om fler producenter anammar tekniken innebär det att branschen gemensamt kan hitta en lösning på en av de mest angelägna utmaningarna vi står inför i dag.
Malte Ekedahl
Nordenchef, Infor