Bra attityder avgörande för ett gott företagsklimat

Ledare
PUBLICERAD:
Pokalutdelning i onsdags. Dag Rogne, kommunalråd Säffle, Pia Proper näringslivschef Säffle, Anna Hedberg, regionchef Svenskt näringsliv Värmland och Ingemar Rosén, kommunchef Säffle.
Foto: Jonas Klint
Med fyra kommuner högt rankade klarar sig Värmland rätt bra när Svenskt Näringsliv mäter årets företagsklimat. Dessvärre finns det också många kommuner som drar ner statistiken.

Säffle kommun kammade dock hem förstaplatsen i Värmland – och 15:e plats i hela riket, så högt har aldrig någonsin en värmländsk kommun kommit – och det är bara att gratulera. Det är en kommun som stadigt gått upp i rankingen under många år, och det är träget och ihållande arbete som lönar sig. Munkfors och Grums tar sedan andra respektive tredjeplatsen – och 31 och 33 i Sverige. De har också legat bra till på senare år, och där har man fortsatt det goda arbetet.

Svenskt Näringslivs ranking bygger mycket på enkätsvar från företagare – i Värmland har 1 536 företag svarat – och sedan görs en sammanvägning med ett antal andra faktorer som till exempel kompetensförsörjning, skattenivå och marknadsförsörjning för att få fram ett slutresultat. Hur rättvisande det är brukar ibland ifrågasättas, och oftast då av de som inte klarat sig så bra. Men kommunerna borde sannerligen ta till sig av och studera sina resultat för att se vad de kan förbättra.

Viktigt för ett gott företagsklimat är vilka attityder som politiker och tjänstemän har till företag och företagande. För det kommer sedan att påverka allt annat arbete man gör för företagsamheten i kommunen. Vilken service och vilket bemötande ger man företagen och hur är dialogen med företagen? Är det positivt och tillitsfullt så kommer ofta resten av sig självt.

Det kan tyckas förvånande att brukskommuner som Munkfors och Grums hamnar så högt. Schablonbilden brukar annars vara att det är den typen av kommuner som klarar sig sämre. Så har det kanske varit, men resultaten visar på att ingen är dömd på förhand att harva bland bottenplaceringarna. Det går att vända utvecklingen bara man vill. Även Hagfors har stigit ordentligt, från plats 219 för fyra år sedan till 87 i år.

Den omvända utvecklingen finns förstås också. Det går inte att vila på gamla lagrar och tro att allt bara flyter på. Sunne kommun går nu tack och lov upp till plats 57 från bottensiffran 110 förra året. Men länge var Sunne ett föredöme när det gällde företagsklimat, men många topplaceringar. Så sent som 2020 låg de på plats 20. Förhoppningsvis kan de återvända dit.

Kristinehamn har länge åkt bergochdalbana. Låg länge risigt till men skärpte upp sig under 2010-talet för att sedan rasa igen. Efter bottennoteringen på plats 243 år 2018 har de dock stadigt klättrat igen och hamnar på plats 111. Årjängs kommun har gått utför under flera år. 2017 låg de på plats 69 och är nu nere på 178. De borde kunna ligga mycket högre. Arvika är ett sorgebarn som gått utför under flera år, och ligger med plats 283 i både Värmlands- och Sverigebotten.

Värmlands lokomotiv, Karlstads kommun, har också en ganska skamlig plats på nummer 89. Det är i alla fall upp från plats 128 förra året. Men en kommun som Karlstad borde ligga bra mycket högre, men den lever en hel del på den dynamik som ändå finns i kraft av sin storlek, men här måste man arbeta hårdare.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.