Nyhetsrubrikerna är många och dystra för tillfället. En perfekt storm har det kallats när alla privatekonomiska orosmoln med enad kraft snabbt urholkat hushållens plånböcker.
Höga el-, drivmedel- och livsmedelspriser har tillsammans fått inflationen att nå den högsta nivån sen början på 90-talet vilket Riksbanken försöker bromsa genom kraftiga räntehöjningar. Och det var precis det man gjorde i förra veckan, när man höjde styrräntan från 0,75 procent till 1,75 procent.
Frågan många nu ställer sig är hur hårt den här stormen kommer drabba plånboken. Ett första steg för att få en uppfattning är att stresstesta den genomsnittliga barnfamiljens privatekonomi och se hur stor utgiftssmäll det kan bli när räntan höjs och priserna för uppvärmning, drivmedel och matkasse är betydligt dyrare än förra året. En tvåbarnsfamilj med villa och bil har tidigare haft årliga hushållsutgifter på drygt 165 000 kronor, inräknat räntekostnader på bolån, drivmedel, el och uppvärmning, samt matkostnader. Det kan vid ett första ögonkast se lågt ut men man får inte glömma att vi kommer från ett decennium av extremt låga räntor och utebliven inflation. Med dagens stigande priser på samtliga utgiftsposter bör samma familj förbereda sig på att utgifterna för helåret 2022 stiger med 80 000 kronor och i stället landar på 245 000 kronor, vilket är en ökning med nästan 50 procent. Enkelt uttryckt innebär det att om en barnfamilj gick in i 2022 med förra årets hushållsbudget så tog pengarna slut den 3 september. Det innebär att många nu möter hösten med helt andra förutsättningar där kassan behöver fyllas ut med antingen sparade pengar eller kraftiga nedprioriteringar.
Gäller att övervintra
På ett år har det ekonomiska klimatet förändrats drastiskt och hushållen står inför en tid som först och främst handlar om att övervintra. Många kommer att behöva se över den privatekonomiska verktygslådan, med allt från förändrade konsumtionsbeteenden till förändrat sparande och amortering. Men även om det ser ganska dystert ut så finns vissa ljusglimtar som man bör ta med sig in i höstmörkret. En av dem är att det i mitten av oktober kommer läggas en ny budget på riksdagens bord och den kommer med största sannolikhet innehålla en del plånboksåtgärder som kan lätta på trycket.
Högst upp på listan ligger ett högkostnadsskydd som avser kompensera hushåll för en del av de höga elräkningarna. Utgångspunkten är att det ska träda i kraft i november men att det ska gälla retroaktivt från augusti. Exakt utformning är fortfarande oklart men hushåll, framför allt i södra Sverige, bör förvänta sig en del stöd.
Billigare drivmedel
Därtill finns ett brett stöd för att sänka drivmedelspriserna. Om det genomförs genom att sänka skatten, momsen eller genom att se över reduktionsplikten blir en fråga för de interna förhandlingarna mellan regerings- och budgetsamarbetspartierna. Sist men inte minst kan man inte helt utesluta att det kan komma någon lättnad av amorteringskraven, dels efter den kraftiga räntehöjning Riksbanken genomfört, dels eftersom det finns en bred samsyn bland Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna för att antingen permanent eller tillfälligt slopa det skärpta amorteringskravet. Alltså den regel som säger att bolåntagare med en skuldkvot över 4,5 gånger den årliga bruttoinkomsten ska amortera ytterligare en procentenhet av lånet årligen.
Min bästa gissning är att man kommer invänta Finansinspektionens analys som presenteras i mitten av oktober innan man förändrar något.
Hushållen bör därför redan nu ställa in sig på att gräva i den privatekonomiska verktygslådan för att skapa extra utrymme i höst.
Även om regeringen kommer med en del plånboksåtgärder så kommer det inte vara tillräckligt för att täcka hela utgiftssmällen, vilket inte heller är önskvärt eftersom det riskerar att motverka Riksbankens inflationsbekämpning. Hushållen bör därför redan nu ställa in sig på att gräva i den privatekonomiska verktygslådan för att skapa extra utrymme i höst. För vissa kan det handla om en hårdare prioritering av utgifterna, för andra att binda delar av bolånet för en ökad trygghet. Och för de som ägt sin bostad längre än fem år kan en omvärdering av bostaden, i syfte att temporärt minska på amorteringen, vara ett alternativ. Alla kan inte göra allt men alla kan göra något.
Américo Fernández
Privatekonom SEB