Hoppa till huvudinnehållet

Mårbackastiftelsen vill bredda skogsbruket med unik trädodling

Publicerad:
En demonstrationsodling med med närmare 250 trädplantor har skapats på ett hygge strax öster om Mårbacka minnesgård. Mårbackastiftelsen har tagit initiativet till projektet för att visa på möjligheten att bredda det svenska skogsbruket, säger Per Sundqvist som har stor kunskap om träd och Karl-Johan Adolfsson, ordförande i Mårbackastiftelsen. Här står de vid en douglasgran. Foto: Christer Wik

I Sverige är gran och tall helt dominerande i skogsbruket. Men det finns stora möjligheter att utveckla näringen genom odling även av andra trädarter.

I våras skapades därför en demonstrationsodling vid Mårbacka där tolv trädarter har planterats, helt i Selma Lagerlöfs anda.

Några hundra meter öster om Mårbacka minnesgård uppe på ett hygge spirar närmare 250 små trädplantor. Vi är på det arboretum, benämningen för en planering av träd och buskar, som har anlagts här och som är skyddat av ett stort stängsel för att hålla älgar och rådjur borta.

– Det är Mårbackastiftelsen som har tagit initiativet till det här projektet och de här träden planterades i våras av elever från naturbruksgymnasiet Södra Viken i Sunne, säger Per Sundqvist som har stor kunskap om träd och arbetar ideellt för Mårbacka.

Detta är en klibbal, ett exempel på många lövträd som kan göra det svenska skogsbruket mer varierat.
Detta är en klibbal, ett exempel på många lövträd som kan göra det svenska skogsbruket mer varierat. Foto: Christer Wik

Han beskriver bakgrunden till projektet så här:

– Det finns en oro för skogsbrukets framtid och hur man tänker. I Sverige är det ganska ensidigt där gran och tall är helt dominerande samtidigt som det finns problem med båda arterna. Älgen orsakar stora skador på tallarna och granar blåser ofta ner eller får skador av barkborrar.

Stort intresse

Samtidigt finns det ett stort intresse från både företag och privatpersoner av virke från andra trädarter.

– Bland annat ger douglasgranar ett mycket hårt formstabilt och rötbeständigt virke som är utmärkt för till exempel altaner och skogslind är väldigt eftertraktat som snickerivirke. Det finns ett stort intresse och en marknad, men den måste upparbetas.

– Men i Sverige är vi dåliga på att satsa på odling av den här typen av trädslag. Här ligger både Norge, Danmark och Finland före oss. Finnarna är exempelvis stora producenter av masurbjörk, säger Per Sundqvist.

Intresset för ek ökar i Sverige, både bland konsumenter och företag i branschen. Här visar Per Sundqvist en bergek.
Intresset för ek ökar i Sverige, både bland konsumenter och företag i branschen. Här visar Per Sundqvist en bergek. Foto: Christer Wik

Det är i samarbete med Skogsstyrelsen, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Siljansfors i Dalarna och Södra Viken som demonstationsodlingen vid Mårbacka har skapats. Kostnaden för den ligger på cirka 60 000 kronor och summan har bekostats av Skogsstyrelsen, Fryksdalens sparbank, Stora Enso, Mellanskog och Nykvist skogs AB.

– Till det kommer en massa ideellt arbete från oss inom Mårbackastiftelsen.De träd som har planterats har valts ut i samarbete med SLU och Södras lövskogsexpert Anders Ekstrand som har hjälpt oss mycket.

Vill visa alternativen

– Vi har planterat totalt tolv arter; åtta lövträd och fyra barrträd. Det är bok, bergek, skogsek, lind, klibbal, fågelbär, masurbjörk, lönn sibirisk lärk, hybridlärk, sitkagran och douglasgran.

– Vi vill visa vilka alternativ det finns i skogsbruket till gran och tall och vi vill skapa en nyfikenhet kring möjligheten till utveckling på det här området. Tanken är att folk ska bli nyfikna på den här odlingen, följa träden och se dem växa upp, säger Per Sundqvist

Det finns tydliga informationstavlor vid demonstrationsodlingen, både om projektet och alla de tolv trädarterna som har planterats.
Det finns tydliga informationstavlor vid demonstrationsodlingen, både om projektet och alla de tolv trädarterna som har planterats. Foto: Christer Wik

Man har satt upp informationstavlor här intill demonstationsplanteringen om projektet och det finns även skyltar om varje trädslag som berättar om växtbetingelser, förutsättningar samt problem och styrkor.

Efter ett halvår spirar de många plantorna på skogshygget, men de behöver så här i början en del skötsel.

– Ja, de behöver pysslas om och vattnas. Det är en hel del arbete, men det är spännande att följa plantornas utveckling, säger Karl-Johan Adolfsson som är ordförande i Mårbackastiftelsen som ansvarar för minnesgården som bland annat omfattar 93 hektar skog.

Selma ville utveckla

Den här satsningen sker helt i Selma Lagerlöfs andra, berättar Per Sundqvist.

– Selma var mycket intresserad av jord- och skogsbruk och hur man kunde utveckla dessa näringar. Hon ville se en landsbygdsutveckling och såg vilka resurser som fanns där och satsade bland annat på havrekraft och odling av olika olika äppelsorter för att inspirera andra.

Det är i samarbete med Skogsstyrelsen, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Siljansfors i Dalarna och naturbruksgymnasiet Södra Viken som demonstationsodlingen vid Mårbacka har skapats.
Det är i samarbete med Skogsstyrelsen, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Siljansfors i Dalarna och naturbruksgymnasiet Södra Viken som demonstationsodlingen vid Mårbacka har skapats. Foto: Christer Wik

Artikeltaggar

Djur och naturMårbackaMårbacka minnesgårdSG Södra VikenSLU

Så här jobbar NWT med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.