Fjärrvärmekunder näst att frysa

Ledare
PUBLICERAD:
Europaparlamentet mot kraftvärmeverk.
Foto: FREDRIK SANDBERG / TT
Näst på tur att få kraftigt höjda kostnader för värme och varmvatten, eller rent av behöva frysa, är fjärrvärmeabonnenterna. Europaparlamentet har nämligen nyss röstat igenom nya regler för hur restprodukter från skogen inte längre skall klassas som hållbara för energiproduktion.

Det här ställer till det för ryggraden i svensk värmeproduktion. Vi har i dag runt 560 värmeverk, varav 90 är kraftvärmeverk som också producerar el, vilka eldar med biobränsle. Alltså bränsle från skogen till exempel grenar, rötter och trädtoppar, så kallat grot, eller skadat timmer och andra biprodukter. Det eldas även en hel del sopor som till, i alla fall, hälften beräknas vara biobaserat material.

Från början eftersträvades ett totalt stopp för energiproduktion av biprodukter från skogen. Men även det mildrade beslutet med sänkningar av historiska utsläppsvärden medför en rejäl inskränkning för svensk värmeproduktion. Skogen är både Sveriges och Europas största källa till förnybar energi, och varje begränsning kommer obönhörligen öka vårt beroende av fossil och importerad energi.

I en del fall medger tekniken att värmeverken konverteras från biobränsle till exempelvis bergvärme, olja eller gas. I många fall är så inte fallet. Ett värmeverk byggt för biobränsle kan inte börja eldas med olja. De investeringar kommuner, energibolag och andra gjort riskerar alltså att stå med kraftigt minskat, eller till och med uteblivet, värde.

Att ge sig på energiproduktion från biobränsle riskerar dessutom att försvåra arbetet med att på industriell skala dra koldioxid ur atmosfären. Ett av sätten att fånga koldioxid är nämligen att vid värmeverk som eldar med biobränsle samla upp koldioxiden vid skorstenen. På så vis fångas den koldioxid som träden samlat på sig under tiden de vuxit upp och värmen eller elen blir utsläppsfri.

Den koldioxid biobränsle släpper ut vid förbränning är sådant som växterna tagit upp. Det är alltså samma koldioxid som släpps ut när grenarna ruttnar i skogen som om de eldas i värmeverk. Utsläppen blir alltså de samma om vi så slutar helt med energiproduktion från biobränsle. Fast utan värme och el.

Att elda biobränsle tillför alltså inte nytt kol till atmosfären. Det är samma som cirkulerar i kretsloppet. Annat är det med det kol som i form av olja och naturgas pumas upp ur jorden. Dessa höjer koldioxidnivån i atmosfären. Ironiskt nog lär användningen av just kol och gas öka om bruk av biobränsle från skogen försvåras.

När nu ministerrådet, EU-kommissionen och Europaparlamentet skall förhandla fram ett slutgiltigt beslut är det därför oerhört viktigt att miljöministrarna, inte minst Sveriges, på allvar tar strid mot Europaparlamentet. Det finns inget som blir bättre av att energiproduktionen från biobränsle minskas. Tvärtom försvårar Europaparlamentets verklighetsfrånvända beslut vår förnybara energiproduktion, trä- och pappersproduktionen, skogsbruket och klimatarbetet. Dessutom förvärrar det energikrisen. Detta måste stoppas.

Detta är en ledarartikel som uttrycker tidningens politiska linje. Nya Wermlands-Tidningens politiska etikett är konservativ.