NWT:s opinionsmätning borde aldrig ha publicerats

Debatt | Val 2022
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Avvikelsen i dessa tre val var 15,2, 20,9 och 26,8 procentenheter när undersökningen nu kan jämföras med valresultatet. Det var mycket svaga undersökningar, skriver K Mikael Gustafsson.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Förmodligen kunde vilken politiskt normalintresserad person som helst som läste opinionsundersökningarna och artiklarna, med tvärsäkra påståenden om valresultat i rubrikerna och med nästan lika kategoriska spekulationer i texterna, konstatera att de aldrig borde ha publicerats, skriver K Mikael Gustafsson.

Opinionsmätningar är av många skäl en maktfaktor i demokratier. Partier behöver dem som kvitto på sin politik under mandatperioderna. Taktikröstare behöver inför val veta om små partier behöver fler röster för att komma över spärren. Opinionsmätningarnas mest uppenbara problematiska aspekt är, att om det ideligen kommenteras om det går bra eller dåligt för partier kan det förstärka positiva eller negativa trender.

Problemet går inte att komma runt. Opinionsundersökningar tillhör yttrandefriheten och intresserar många. Men på grund av mätningarnas betydelse i det demokratiska systemet bör de vara så rättvisande som möjligt. Det är ett krav att de presenteras på ett transparent vis där undersökningarnas svagheter redovisas.

Efter valet i år jämfördes opinionsinstitutens sista valprognos med valresultatet genom att opinionsinstitutens avvikelser för varje partis resultat i riksdagsvalet adderades. Vinnaren (Demoskop) vann med en mycket liten sammanlagd avvikelse på 3,1 procentenheter. Det sämsta opinionsinstitutet hade hela 12,3 procentenheters avvikelse.

Under juni i år presenterade NWT, stort uppslaget i åtta artiklar, en egen beställd Novus-undersökning för riksdagsvalet i Värmland, för regionen och för kommunvalet i Karlstad. Avvikelsen i dessa tre val var 15,2, 20,9 och 26,8 procentenheter när undersökningen nu kan jämföras med valresultatet. Det var mycket svaga undersökningar.

Förmodligen kunde vilken politiskt normalintresserad person som helst som läste opinionsundersökningarna och artiklarna, med tvärsäkra påståenden om valresultat i rubrikerna och med nästan lika kategoriska spekulationer i texterna, konstatera att de aldrig borde ha publicerats.

Sverigedemokraterna blev mer än 100 procent större i Karlstads kommunfullmäktige än prognosen i NWT. Partiet underskattades nästan lika mycket i riksdagsvalet och i regionvalet i Värmland i procentenheter.

Undersökningen spår vidare att Liberalerna skulle utraderas i fullmäktige, i tjänstemannastaden Karlstad, som historiskt varit ett relativt starkt liberalt fäste. I undersökningen syns inte tillstymmelse till Johan Pehrson-effekt. L klarade spärren med mycket god marginal, men skadade den klart felaktiga prognosen partiet?

Hur mycket skadade rubriken ”Mardrömssiffrorna för Karlstadpartiet – under spärren” detta parti, som sedan med ganska god marginal också visade sig klara spärren? Vem röstar på ett utdömt parti? Många andra siffror svajar betänkligt i NWT/Novus opinionsundersökning.

Längst ner vid artiklarna redovisar NWT visserligen antalet som inte velat svara, inte visste eller som skulle rösta blankt; totalt 24,9 procent i kommunvalet, 18,9 procent i riksdagsvalet och 26,4 procent i regionvalet, men det problematiseras minimalt i texterna. Det saknas information om eventuell vägning i undersökningen. Reportrarna diskuterar i texterna inte vilken effekt bortfallet kan ge och effekten av metoden telefonintervjuer, vilka som kan nås och som svarar i telefon, eller metodens påverkan på särskilt SD-sympatisörers vilja att redogöra för partival (en klassisk felkälla).

Det är tyvärr svårt att inte få känslan att reportrarna undviker dessa problem som undergräver förtroendet för undersökningen. Den högljudda rubriksättningen och tesdrivandet i texterna hade försvårats. Det problematiska intrycket förstärks av att inga statsvetare intervjuas under artikelserien, annars obligatoriskt i den här typen av artiklar.

NWT bör överväga att hantera denna typ av svaga undersökningar på ett annat och bättre vis i kommande val.

K Mikael Gustafsson

Fritidsdebattör

NWT svarar: NWT:s opinionsundersökning publicerades med tre månader kvar till valet, för att ge våra läsare en fingervisning om hur vindarna bland väljarkåren blåste då. Det är allmänt känt att mycket händer under valrörelsens slutspurt och att många väljare bestämmer sig först de sista dagarna.

Vi slog heller aldrig fast att det var ett valresultat vi redovisade utan just en opinionsundersökning med tre månader kvar till valet. Vi anser att den informationen hade stort allmänintresse och redovisade, precis som debattskribenten noterar, antalet tillfrågade som inte bestämt sig då frågorna ställdes.

Opinionsundersökningen träffade inte helt rätt, men slog ändå fast ett antal tydliga riktningar bland väljarkåren som visade sig stämma väl med det faktiska valresultatet:

● Centern skulle tappa rejält i Värmland.

● Socialdemokraterna skulle gå framåt.

● Liberalerna skulle få det tufft, liksom Karlstadpartiet livskvalitet.

● Mycket pekade mot maktskifte i regionen.

● Mycket pekade mot maktskifte i Karlstads kommun, där S enligt undersökningen skulle gå starkt fram.

Opinionsundersökningen var en del i vår omfattande valbevakning och vi anser att publiceringen var motiverad. Ju närmare vi kom valet, desto mer omfattande blev vår rapportering där vi på olika sätt försökte hjälpa våra läsare att fatta väl grundade valbeslut. Vi välkomnar dock en debatt kring vår valbevakning och kommer också att själva utvärdera vår insats – för att vässa vårt arbete än mer inför kommande val.

Kasper Norling

Redaktionschef och stf ansvarig utgivare

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.