Så stängdes två reaktorer i Ringhals

För att styrelsen i Vattenfall skulle ha ett motiv att lägga ned två reaktorer i Ringhals ordnade finansministern i vårbudgeten 2015 en stor höjning av effektskatten för kärnkraften, skriver Bengt Olof Renberg.

Nu börjar alla partier tala om kärnkraft. Särskilt de som hjälpt till med att minska kärnkraften. En minskning som inneburit att elpriset har blivit helt otroligt och som skapat en enorm kostnadsökning för svenska hushåll och företag.

Två veckor efter det att Socialdemokraterna och Miljöpartiet 2014 bestämt sig för att regera ihop, presenterade Löfven en styrgrupp för det statliga bolaget Vattenfall AB. Styrgruppen bestod av Mikael Damberg (S), Ibrahim Baylan (S), Per Bolund (MP) och Åsa Romson (MP). Dessa fyra fick en fullmakt av Löfven att se till att styrelsen i Vattenfall satsade på förnybar energi.

MP hade gått till val på att stänga två reaktorer. Detta var säkert deras krav på Löfven för att han skulle få regera med hjälp av dem. De ville precis som de gröna i Tyskland ersätta kärnkraft med vindkraft. Stängning av två reaktorer skulle skapa ett större behov av att börja bygga vindkraft.

Regeringens problem i början av 2015 var hur man skulle motivera stängningen av två reaktorer. Vattenfall AB som man själva kontrollerade, var nyckeln till det hela. Vattenfall var moderbolag till Ringhals AB.

För att styrelsen i Vattenfall skulle ha ett motiv att lägga ned två reaktorer i Ringhals ordnade finansministern i vårbudgeten 2015 en stor höjning av effektskatten för kärnkraften. Effektskatten utgick bara för kärnkraften i förhållande till vad de kunde producera. Inte vad de faktiskt producerade. Detta blev förevändningen för att stänga ned två reaktorer. Man kan se att både Damberg och Magdalena Andersson var aktiva för att stänga ned de två rektorerna.

Den 28 april 2015 kom vårbudgeten och i Vattenfalls årsredovisning för 2014 står det att bolaget i april 2015 beslutat att stänga R1 och R2 i dotterbolaget Ringhals AB.

För att gynna byggandet av ny vindkraft hade man elcertifikat för vindkraften. Kärnkraften skulle fortsätta betala effektskatt. Även fastighetsskatten var en tung post för kärnkraften. Fastighetsvärdet fastställdes i förhållande till producerad el. Vindkraftens fastighetsvärde var subventionerat med samma beräkningsmodell.

Skatterättsligt är ett vindkraftverk ett byggnadsinventarium och inte en byggnad. Detta har stor betydelse för vindkraftsbolags beskattning. Det innebär att skatterättsligt kan man skriva av vindkraftverket på fem år. I årsredovisningen skriver man av den på betydligt längre tid. Jag kan se att det börsnoterade vindkraftsbolaget Arise AB skriver av sina vindkraftverk på 30 år i sin bokföring. Detta är en enorm fördel. Det innebär att de flesta vindkraftsbolag är skattebefriade från inkomstskatt i många år efter färdigställandet.

Under den vindkraftboom som rått efter stängningen av R1 och R2 har regeringen subventionerat vindkraften vad gäller uppkopplingen mot det svenska elnätet. Regeringen har låtit statens Svenska kraftnät stå för kostnaden och slå ut det som en elnätskostnad för svenska elkonsumenter.

På samma sätt har regeringen beslutat skall gälla för nytillkommen havsbaserad vindkraft i framtiden. I denna del pratar vi om en kostnadssubvention på flera hundra miljarder. Det innebär att utländska vindkraftsbolag som bygger för att exportera sin el till övriga Europa, får sina anslutningskostnader betalda av svenska elkonsumenter.

Bengt Olof Renberg

Karlstad